Sörjande människor kastade in blommor vid mordplatsen – något som kan ha varit negativt för utredningen. Arkivbild.
Sörjande människor kastade in blommor vid mordplatsen – något som kan ha varit negativt för utredningen. Arkivbild. Bild: TT

Här är (några av) felen i Palmeutredningen

Sveriges största mordgåta hade kanske kunnat lösas långt tidigare. Men flera misstag kan ha bidragit till att vi fortfarande inte vet vem som mördade statminister Olof Palme för snart 34 år sedan. Här listar Palmeexperten Gunnar Wall några exempel på sådant som gick fel.

ANNONS

Hanteringen av brottsplatsen:

Efter dödsskjutningen på fredagskvällen den 28 februari 1986 samlades många sörjande vid mordplatsen, som snart täcktes av ett hav av blommor. Och här skedde ett av de första misstagen i utredningen – avspärrningarna borde ha varit större för att undvika att viktiga ledtrådar förstördes.

– Det kan ju ha funnits spår från mördaren, kanske en fimp eller vad som helst, och det blev väldigt svårt att få ordning på det som det var, säger Gunnar Wall.

– Sedan hittade inte polisen kulorna utan det var två privatpersoner som gjorde det, på lördagen respektive söndagen, fortsätter han.

Fel utredningsledare:

ANNONS

Snart efter mordet stod det klart att Hans Holmér, dåvarande länspolismästare i Stockholm, tog rollen som spaningsledare. Men han var inte rätt man för jobbet, konstaterar Gunnar Wall.

– Nej det var han ju inte, för han hade inte utrett mord över huvud taget.

Enligt Gunnar Wall tog Holmér i praktiken över åklagarnas uppgifter och styrde inriktningen på utredningen själv, understödd av riksåklagare och justitiedepartement.

– Det ledde till att många utredningsåtgärder som åklagarna hade velat få gjorda under 1986 inte blev det, säger Gunnar Wall.

Holmér avgick från sin post 1987.

Slarvet med vittnen:

Utredarna var slarviga med att sammanställa vittnesuppgifter, och kollade aldrig av med dem som var på plats vilka andra personer de sett. Det fick till följd att polisen inte hade klart för sig vilka personer som faktiskt fanns på plats vid Sveavägen.

– Det har inneburit att vi fått den här stora diskussionen om den så kallade Skandiamannen, var han på mordplatsen som han själv sade, eller var han inte där? Det borde man ha kunnat reda ut om man gått igenom vittnesuppgifterna som man borde ha gjort, säger Gunnar Wall.

Vittneskonfrontationen och Lisbet Palmes utpekande:

I slutet av 1988 riktades utredarnas intresse allt mer mot Christer Pettersson. Lisbet Palme fick delta i en vittneskonfrontation där han var en av männen som visades upp. Innan den hade hon fått reda på att en alkoholist sågs av utredarna som huvudmisstänkt – en förhandsinformation hon inte borde ha fått, säger Wall.

ANNONS

– Om man ska genomföra den här typen av åtgärder är förutsättningen att den som ska se en grupp inte ska veta någonting utöver det hon själv har upplevt. Har man förhandsinformation så blir man omedvetet styrd, även om man anstränger sig för att inte bli det.

Upplägget på vittneskonfrontationen har mött skarp kritik då Pettersson tydligt stack ut bland figuranterna – något som absolut ska undvikas då det kan påverka vittnet. Christer Pettersson var exempelvis den ende som hade ljusa skor på sig, alla de andra hade svarta. Han var missbrukare – de andra polisanställda.

– Det första Lisbet Palme säger är "det ser man ju vem som är alkoholist". Därmed är det uppenbart att hon har fått information som gör att hennes utpekande kanske egentligen inte är värt någonting, om man ska spetsa till det.

Erika Nekham/TT

Människor sörjer bredvid mordplatsen, i korsningen Sveavägen och Tunnelgatan i centrala Stockholm. Arkivbild
Människor sörjer bredvid mordplatsen, i korsningen Sveavägen och Tunnelgatan i centrala Stockholm. Arkivbild Bild: Jack Mikrut/TT
Länspolismästaren och spaningsledaren Hans Holmér håller upp en revolver vid en presskonferens i mars 1986. Arkivbild.
Länspolismästaren och spaningsledaren Hans Holmér håller upp en revolver vid en presskonferens i mars 1986. Arkivbild. Bild: Lars Hedberg/TT
Christer Pettersson som nummer sju i vittneskonfrontationen. Arkivbild.
Christer Pettersson som nummer sju i vittneskonfrontationen. Arkivbild. Bild: Polisen/TT
Först fälldes han av tingsrätten. Sedan friades Christer Petterson av hovrätten för mordet på Olof Palme. Här är han på väg hem till sin lägenhet i Rotebro efter att han släppts fri. Arkivbild.
Först fälldes han av tingsrätten. Sedan friades Christer Petterson av hovrätten för mordet på Olof Palme. Här är han på väg hem till sin lägenhet i Rotebro efter att han släppts fri. Arkivbild. Bild: Anders Holmström/TT
ANNONS