Det exemplar som forskarna vid Stockholms universitet har bedrivit forskning på har bevarats i rumstemperatur på Naturhistoriska riksmuseet i Stockholm.
Det exemplar som forskarna vid Stockholms universitet har bedrivit forskning på har bevarats i rumstemperatur på Naturhistoriska riksmuseet i Stockholm. Bild: Stockholms universitet/TT

Genombrott för att återuppliva utrotat pungdjur

Forskare har för första gången någonsin lyckats återskapa rna från en utdöd art – av en 130 år gammalt exemplar av en tasmansk tiger, skriver Stockholms universitet i ett pressmeddelande.

ANNONS

"Det här är första gången som vi har fått en inblick i förekomsten av regulatoriska gener specifika för tasmanska tigern från en individ som dog för mer än ett sekel sedan", säger Marc R. Friedländer, docent vid Stockholms universitet och Scilifelab, i pressmeddelandet.

Eftersom den naturliga livsmiljön på Tasmanien till stor del är bevarad, anses det finnas förutsättningar för en ”återintroduktion” av den tasmanska tigern, vilket kan hjälpa till att återställa ekosystemet som rubbades efter att arten försvann.

Rna-molekyler överför information och styr hur proteiner bildas och för att kunna återuppliva en art krävs det inte bara kunskap om artens dna, utan också rna, enligt forskarna.

ANNONS

Studiens resultat är enligt forskarna betydande för försöken att återuppliva utdöda arter, som den tasmanska tigern och den ullhåriga mammuten, men också för att studera pandemiska rna-virus som sars-cov-2.

Studien publicerades nyligen i tidskriften Genome Research.

Tasmansk tiger

Den tasmanska tigern, även känd som pungvarg, var ett köttätande pungdjur som fanns på hela den australiska kontinenten och ön Tasmanien.

Till följd av den europeiska koloniseringen gick arten under, i synnerhet efter att en skottpeng på ett pund utfärdades 1888 för varje vuxen individ som dödades.

Den sista individen dog 1936 i fångenskap på en djurpark i Hobart på Tasmanien.

Det exemplar som forskarna vid Stockholms universitet har bedrivit forskning på har bevarats i rumstemperatur på Naturhistoriska riksmuseet i Stockholm.

Källa: Stockholms universitet

ANNONS