Läkemedelsverket och Socialstyrelsen ber kliniker som opererat in PIP-implantat att informera kvinnorna om riskerna samt att operera ut dem i förebyggande syfte, om det inte i enskilda fall finns medicinska skäl att avstå, skriver Läkemedelsverket i ett pressmeddelande.
Läkemedelsverket utfärdade i mars 2010 marknadsförbud för PIP-implantat. Enligt myndighetens analys är risken för att dessa implantat spricker större jämfört med andra silikonimplantat.
Celina Engström lät sätta in PIP-implantat 2007, som 18-åring. Hon hade inga besvär, men när rapporter kom om att implantaten kunde vara farliga reagerade hon direkt.
På kliniken fick hon beskedet att implantaten skulle tas ut gratis, men att hon fick betala nya själv - för 16 000 kronor.
Celina Engström tycker att den nya rekommendationen om att implantaten bör tas ut är "jättebra", men att den kommer för sent.
Lars-Åke Johnsson, biträdande jurist på advokatfirman Medical law, företräder kvinnor som vill ha ersättning från klinikerna. Han ser positivt på den nya rekommendationen. Över 20 kvinnor som har fått besvär har begärt ersättning via Johnsson, men ingen har fått pengar än.
Sarah Moghadasi, en av de kvinnor som anlitat advokat för att få ersättning från kliniken, tog ut sina PIP-implantat för drygt ett år sedan eftersom ett av dem sprack. Då hade hon mängder med problem som hon bedömer att implantaten orsakade.
Operationen när implantaten togs ut bekostades av landstinget i Västra Götaland.
Vem som ska betala för att få PIP-implantaten utopererade ligger utanför Läkemedelverkets ansvarsområde. Den estetiska vården ingår inte i den reguljära hälso- och sjukvården, förklarar gruppchef Christina Branting Ekenbäck på myndigheten.
På Läkemedelverkets hemsida finns en lista över de kända kliniker som har opererat in PIP-implantat. Skulle en klinik inte existera längre, rekommenderas kunden att vända sig till den vanliga vården.
Läkemedelsverket har under lång tid analyserat PIP-implantat dels från konkurslagret, dels från kliniker. När väl utvärderingen var klar gick det fort att ihop med Socialstyrelsen ändra rekommendationen, enligt Christina Branting Ekenbäck. Hon känner inte till att något annat land gjort som Sverige.
Det finns två typer av PIP-implantat tillverkade av olika sorters silikon. Den ena sorten innehåller ett vävnadsirriterande ämne (D4) i väsentligt högre halt än andra silikonimplantat på marknaden. Läckande D4 kan ha orsakat lokala inflammationer i omgivande vävnad.
Att identifiera vilka kvinnor som har PIP-implantat tillverkade av den ena eller den andra sortens silikon går inte att göra med säkerhet. Myndigheterna ser ingen akut hälsorisk förenad med PIP-implantat men den nya ändrade rekommendationen är ändå att även symtomfria kvinnor bör av försiktighetsskäl operera ut dem.
Kvinnor som väljer att behålla implantaten ska vara uppmärksamma på tecken på spruckna implantat eller inflammation, till exempel formförändring, knölar, smärta, svullnad, svullna lymfkörtlar i eller runt bröst och armhåla, och då ta kontakt med läkare.
Den franska myndigheten Afssaps fann 2010 att silikongelen i PIP-implantat skiljde sig från den som angivits i den tekniska dokumentationen. Efter förbudet försattes den franska tillverkaren i konkurs, vilket har försvårat utredningen av produkterna och deras användning.
I hela världen uppskattas cirka 400 000 kvinnor ha opererat in implantaten.
