Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det.

Följer

Ingen prenumeration
  • Mitt HP
  • Korsord
  • Erbjudanden
  • Logga ut
Miljöminister Karolina Skog. Arkivbild.

Fortsatt trögt på FN:s klimatmöte

FN:s klimatmöte i Katowice i Polen går nu in på slutvarvet – men arbetet går inte så snabbt som man hoppats. Samtidigt visar en analys att världens länder, trots alla utfästelser, är på väg mot en temperaturhöjning på 3 grader Celsius – dubbelt så mycket som 1,5-gradersmålet.

1,5-gradersmålet antogs vid det stora klimatmötet i Paris 2015. Det anses fortfarande vara möjligt att nå, men för att det ska bli verklighet krävs att dagens nivåer på utsläppen av växthusgaser minskas drastiskt, och det ganska snart.

Den nya analysen har gjorts av den oberoende forskarorganisationen Climate Action Tracker. Den visar att vissa länder har skärpt sina åtaganden och åtgärder, exempelvis Argentina, Kanada och EU-medlemsstater.

Men detta räcker inte. Prognosen visar att temperaturhöjningen skulle nå upp till 3,3 grader Celsius runt år 2100 – en riskabelt hög nivå enligt de flesta experter.

Ländernas löften från Paris måste med andra ord vässas, och åtgärderna för att få ner utsläppen skärpas dramatiskt.

Tröga förhandlingar

Mötet i Katowice ses som ett avgörande steg på vägen – fast frågan är om tiden kommer att räcka till.

På tisdagen anlände ländernas ministrar vilket innebär att högnivåförhandlingarna nu har startat – men de lär få ett hårt jobb med att få ihop ett acceptabelt resultat. Hittills har förhandlingarna gått relativt trögt.

- Länderna är rädda att släppa sina positioner, säger miljöminister Karolina Skog.

Förhoppningarna har varit att få ihop ett regelverk för att Parisavtalet ska kunna fungera. Problemet är att vissa länder – bland dem utsläppsjättar som Kina och Indien – inte anser sig ha samma redovisningsskyldighet som EU och USA.

Kina stretar emot

- Vi hoppades att vi skulle kunna lösa de tekniska frågorna. De texter vi nu har är tydligare än tidigare, men det går trögt med vissa frågor, säger Roger Sedin, vice förhandlingschef för Sverige på mötet.

- Differentieringsfrågan, vilka skyldigheter de olika länderna ska anses ha, är den svåraste.

Under 1990-talet behövde inte länderna som klassades som u-länder redovisa någonting. Men detta blev med tiden ohållbart i takt med att Kinas utsläpp blev allt större. Nu är det sagt att alla länder ska redovisa sina utsläpp, men Kina stretar emot.

- De anser att det handlar om suveränitet. Fast de förklarar inte riktigt vad som är problemet med deras redovisning, säger Roger Sedin.