- Jag vet inte om de inser att de är ute och cyklar, säger Stefan Jansson, professor emeritus i kulturväxters genetik och förädling vid Sveriges lantbruksuniversitet och ledamot av Kungliga vetenskapsakademien.
Tillsammans med fyra andra ledamöter och professorer i akademien går han ut på SvD Debatt med hård kritik mot den officiella miljömärkningen i Norden.
"Forskarvärlden avfärdat"
Professorerna menar att Svanen bortser från vetenskap och den konsensus som råder bland världens stora oberoende forskningsorganisationer om genmodifierade växter – att sådana varken är mer eller mindre riskabla för människa och miljö än de sorter som tagits fram med andra tekniker. De kan tvärtom bidra till ett hållbart jordbruk.
Men Svanen gör en annan bedömning som utgår ifrån vad folk tror, och det är farligt, säger Stefan Jansson.
- Att måla ut det som att det skulle finnas en risk med genmodifierade växter har forskarvärlden avfärdat, säger han.
- På ett vis blir det lite onödigt att ha en miljömärkning som utgår ifrån vad folk tror, då behöver man inte den utan den ska vila på solid grund i vetenskap. Och det gör den säkert i många andra avseenden men här blir det så uppenbart, när vad folk tror i allmänhet står i konflikt med forskningen.
Finansieras med skatt
Kungliga vetenskapsakademien bjöd i höstas in Svanen till ett möte för att informera i frågan, men fick nobben. Svaret blev att organisationen skulle återkomma "när tiden är mogen". Stefan Jansson drar tillsammans med de andra ledamöterna i debattartikeln en parallell med de högaktuella uttrycken "alternativa fakta" och "fejkade nyheter".
Att samtidigt skattepengar står bakom miljöcertifieringen är extra allvarligt, anser de.
- Annars skulle vi inte ha bråkat om det, säger Stefan Jansson.
- Miljömärkningar är otroligt viktiga. Det är bra om det finns något certifieringssystem så att samhället kan hjälpa till med bra val. Men då måste det där baseras på den vetenskap som finns.
Men trots kritiken står Svanens vd, Ragnar Unge, på sig.
- Det är givetvis helt felaktigt att vi inte skulle lyssna på vetenskapliga rön när vi sätter våra kriterier. Hela vår miljömärkning baseras på vetenskap. Problemet med GMO är att det inte finns en konsensus om vilka eventuella långtidseffekter GMO kan ha, säger Ragnar Unge.
"Kommer prata med dem"
Han menar att man förhåller sig till "försiktighetsprincipen" där Svanen vill vara säkra på att metoderna som de premierar är bäst för en hållbar värld långsiktigt.
- Vi ser att det kanske kan vara en viss fara med den här typen av produkter och då väljer vi att inte premiera dem med en miljömärkning. De kan få finnas i andra produkter.
Ragnar Unge menar tvärtemot ledamöterna att det inte finns någon konsensus i forskarvärlden om att genmodifierade växter är riskfria, utan de kan påverka både miljö och biologisk mångfald. Samtidigt säger han att han är ödmjuk för att ta till sig ny information. Tre gånger om året samlas Svanen för att se över sina kriterier.
Nu öppnar han för att ha ett möte med ledamöterna.
- Vi kommer absolut att prata med dem, säger Ragnar Unge.
Fakta: Svanen
Svanen infördes 1989, när Nordiska ministerrådet startade Svanenmärkningen för att hjälpa konsumenter göra miljövänliga val.
Ursprungligen märkte man papper och batterier, i dag finns Svanen på runt tiotusen varor och tjänster. Efter några år fick Svanen sällskap av EU-blomman, EU:s miljömärke. Det statliga bolaget Miljömärkning Sverige ansvarar för både Svanen och EU-blomman och arbetar utan vinstsyfte på uppdrag av regeringen.
Källa: Svanen