Forskare i Storbritannien har testat omkring 200 plastleksaker från folks hem, förskolor och second hand-butiker i jakt på skadliga ämnen, rapporterar BBC. Flera innehöll skadliga ämnen som överskred EU:s gränsnivåer.
Legobitar från 1970- och 1980-talet innebär störst risk för skadliga ämnen, enligt forskningen.
- Vi brukar säga att man ska vara försiktig med gamla leksaker som såldes före regelverken som kom i början på 2000-talet eftersom de kan innehålla farliga ämnen. Särskilt när man har små barn som kan stoppa leksaker i munnen, säger Karin Lexén generalsekreterare på Naturskyddsföreningen.
Skador på sikt
De brittiska forskarna upptäckte bland annat höga koncentrationer av farliga ämnen som antimon, barium, brom, kadmium, krom, bly och selen.
Hur farligt det här är för oss är svårt att avgöra enligt Frida Ramström, inspektör på Kemikalieinspektionen. Dels vet man inte exakt vad de här ämnena gör i våra kroppar, dels vet man inte hur mycket som läcker ut från plasten.
- Det är väldigt svårt att mäta det här eftersom de kan påverka oss efter lång tid. En del ämnen har i djurförsök visat att de påverkar förmågan att få barn, men det är svårt att mäta sådant på människor, säger Ramström.
Det är ofta inte så att det är en enda leksak man blir sjuk av – utan problemet är man utsätts lite hela tiden och att det då kan ge skador på lång sikt.
Lego mest sökt
Just Lego är dessutom en leksak med lång hållbarhet enligt Linnéa Aguero, presschef på Blocket. Lego toppade listan över mest sökta leksaker på sajten 2017.
- Ska man investera i leksaker till sitt barn så är Lego något som håller sitt andrahandsvärde väldigt bra och det är inget slitage, säger Aguero.
Blocket har en rekommendation för annonsörer att om det luktar starkt av plast eller är självlysande så ska man hellre lämna det till en återvinningscentral.
Säkra före osäkra
- Man ska inte gripas av panik, men man kan se det som en försiktighetsåtgärd. Eftersom man nu vet att det kan finnas risker så skulle jag säga att ta det säkra före det osäkra och ta bort dem, säger Karin Lexén om Legobitar från 1970- och 1980-talen.
Lexén säger också att produkter som köps över internet och direktimporteras från länder utanför Europa inte alltid lever upp till europeisk standard för plastleksaker.
Fakta: Leksaksdirektivet
Ett omfattande regelverk för leksaker är beslutat på EU-nivå genom leksaksdirektivet, som började gälla 2011. Direktivet handlar om leksakers säkerhet och innehåller regler om kemikalier, allmän säkerhet samt elsäkerhet. Enligt leksaksdirektivet får kemiska ämnen i leksaker inte innebära någon risk för människors hälsa.
Kemikaliekraven i direktivet började tillämpas den 20 juli 2013.
För vissa ämnen finns en gräns för hur mycket som får läcka ut (migrera) ur leksaken. Det finns olika migrationsgränser beroende på vilket sorts material det gäller. Migrationsgränserna gäller för 19 ämnen, främst metaller.
Ämnen som är cancerframkallande, skadliga för arvsmassan (mutagena) eller ämnen som kan störa fortplantningsförmågan (reproduktionstoxiska) får inte användas i tillgängliga delar i leksaker i halter över klassificeringsgränsen.
Enligt Kemikalieinspektionens råd gällande plastleksaker ska man avstå från att köpa mjuka plastleksaker som är gjorda före 2007. Då är det stor risk att de innehåller ämnen som är förbjudna nu.
Riskerna med farliga ämnen i hårdplast bedöms som mindre än i mjukplast av Kemikalieinspektionen.
Källa: Kemikalieinspektionen
