Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det.

Vildsvinsutfodring. Arkivbild.
Vildsvinsutfodring. Arkivbild. Bild: Lars Pehrson / SvD / TT

Foderförbud befaras bli bomskott

I ett försök att stoppa vildsvinens förödande bökande vill regeringen att utfodringen ska kunna regleras.
Men efter bökiga förhandlingar har det landat i en kompromiss som varken lantbrukare eller jägare tror på.

Vildsvinen ökar i antal, trots att många skjuts, och bedöms orsaka skador på skog och grödor för ett miljardbelopp varje år.

Regeringen vill ge länsstyrelserna möjlighet att förbjuda utfodring av vilda djur på vissa områden under viss tid. Enligt den lagrådsremiss som tagits fram ska de kunna göra det "om det behövs för att förebygga eller minska risken för trafikolyckor med vilt eller risken för att viltet orsakar allvarliga skador på egendom".

Lantbrukarnas Riksförbund (LRF) och jägarförbunden har haft stora invändningar under processen och den slutgiltiga ordalydelsen är av högsta vikt.

"Väldigt liten effekt"

– Det här är inte något som LRF kan applådera, säger Anders Wetterin, intresseorganisationens expert i jakt- och viltfrågor.

LRF har varit tydligt med att man ansåg lagändringen vara alldeles för tandlös och att förbuden borde kunna täcka större områden under längre tid. I regeringens förslag tycks inget av detta ha tagits i beaktande, enligt vad Wetterin kan se.

Den enda ändringen LRF:s expert noterar är att det nu står "om det behövs" i början av formuleringen ovan.

– Och det är ju ytterligare livrem och hängslen, säger han.

Wetterin påpekar att vildsvin snabbt kan förflytta sig.

– På så små områden kan man liksom inte påverka vilt på. Om man nu inte är ett skogsbolag och äger 45 000 hektar. Om man drar till med förbud mot en normal sydsvensk fastighet som ofta bara har 50, 100 eller 200 hektar så händer ingenting. Om vildsvinen inte hittar någon mat där så går de till nästa på 5-10 minuter, säger han.

– De här bestämmelserna skulle få väldigt liten effekt.

Frivilliga samarbeten

Jägarförbunden har bland annat ifrågasatt om ett utfodringsförbud skulle påverka hur stora skador vildsvinen orsakar. Det har också påtalats att regleringen inskränker markägarnas äganderätt. I remissrundorna framhöll Jägarnas Riksförbund att utfodringen bäst regleras i samarbete mellan jägare och markägare.

– Det är viss risk att det blir olika otydligheter i hur länsstyrelserna behandlar detta. Allvarlig skada, till exempel, vad är det? Det är inte definierat och det riskerar att handhas olika i olika län, säger Mikael Hultnäs, riksviltvårdskonsulent vid Jägarnas Riksförbund.

I och med att kompromissvilja krävdes beskriver Hultnäs lagförslaget som en "hygglig", om än otydlig, lösning. Han vill avvakta och se om förbudsverktyget faktiskt kommer att användas.

– Jag tror inte att det kommer att ha någon effekt alls på vildsvinsstammen. Möjligtvis finns det en risk att jaktresultatet blir sämre om det införs utfodringsförbud och att vildsvinen därav ökar, säger

– Jag tror att slutsumman blir inget i praktiken.

"Ger en möjlighet"

"Behovet av att minska de skador och olyckor som orsakas av vilt är stort och det här förslaget ger en sådan möjlighet", skriver landsbygdsminister Jennie Nilsson (S) om lagrådsremissen i ett pressmeddelande.

Där framhålls att det troligen vore bäst om det fanns frivillig samverkan inom viltförvaltningen, men att sådan "av olika skäl" inte alltid är möjlig och att det därför behövs fler verktyg.

Lagändringen föreslås träda i kraft i den 1 oktober. Hösten 2016 röstade riksdagen ned ett liknande förslag, som oppositionen ansåg vara för långtgående och krångligt. Den föreslog att regeringen skulle återkomma med ett förslag med just områdes- och tidsbegränsning, där förbud också används endast i brist på alternativ.

Martin Mederyd Hårdh/TT

Utfodring av vilt görs i tre olika syften: avledande, jakt eller stöd.

Avledande utfodring innebär att man försöker locka bort vilt från exempelvis åkrar med växande gröda eller skogsplanteringar som behöver skyddas från viltangrepp.

Vid jakt kan foder användes som lockbete för att locka till sig viltet. Det kallas åtling och är särskilt viktigt i jakten på vildsvin.

Stödjande utfodring innebär att man placerar mat i naturen för att gynna viltet, vilket traditionellt har gjorts under vintern när den är ont om naturlig föda.

Utfodring leder till att vilt koncentreras till vissa platser. Om det placeras för mycket mat eller på olämpliga platser kan närliggande jordbruk drabbas av skador. Under vissa omständigheter kan utfodring medföra växande stammar av vilt. Beroende på naturliga och slumpmässiga variationer i miljö och klimat kan dock utfodring ha mindre betydelse för tillväxten.

Källa: Regeringens promemoria "Utfodring av vilt".