Rakhmat Akilov skulle ha utvisats flera månader före attentatet på Drottninggatan i Stockholm. Men polisen fick både fel namn och fel uppgift om vilket land han skulle till, enligt SVT:s Uppdrag granskning. Arkivbild.
Rakhmat Akilov skulle ha utvisats flera månader före attentatet på Drottninggatan i Stockholm. Men polisen fick både fel namn och fel uppgift om vilket land han skulle till, enligt SVT:s Uppdrag granskning. Arkivbild.

Flera missar när Akilov efterlystes

Rakhmat Akilov skulle ha utvisats flera månader innan han utförde sitt attentat i Stockholm. Men när Migrationsverket överlämnade ärendet till polis var både namnet och landet han skulle till fel, avslöjar SVT:s Uppdrag granskning. Och polisen letade aldrig ens efter honom.

ANNONS
|

Terrormisstänkte Rakhmat Akilov skulle inte ha varit kvar i Sverige. I december 2016 fick den då 39-årige uzbeken definitivt avslag på sin asylansökan. Men han åkte inte tillbaka. Av Migrationsverket betraktades han som avviken, och ett par månader senare lämnades ärendet till polisen. Men i dokumentet blev två helt grundläggande uppgifter fel.

Det står inte Rakhmat Akilov – utan Rahmatjon Kurbonov, det namn Akilov använde när han först sökte asyl flera år tidigare. Och det står inte att han ska utvisas till Uzbekistan – utan Iran.

Letade inte

- Det är en direkt felaktighet också, man har skrivit fel verkställighetsland i överlämnandebeslutet, säger Magnus Rodin, regionschef för Migrationsverket i Stockholm, till Uppdrag granskning (UG).

ANNONS

Migrationsverket bedömde att Akilov "gått under jord". Men i själva verket levde han helt öppet, enligt UG. Han använde samma telefonnummer som under alla år i Sverige, hans arbetsgivare visste var han bodde och Akilovs juridiska ombud kände också till var han fanns.

Men polisen, som alltså fått fel namn, letade inte ens efter Akilov.

- Den normala handläggningen för ett ärende som kommer in från Migrationsverket när personen är avviken är att vi ankomstregistrerar ärendet och lägger in en efterlysning. För det är ungefär det som vi mäktar med, säger Patrik Engström, chef för nationella gränspolisen, till programmet.

Inte påverkat

Att namnet var fel hade enligt honom ingen större betydelse för hur ärendet prioriterades.

- Det här felet har inte påverkat vår möjlighet att eftersöka honom eller anträffa honom, säger Engström.

Inte heller Migrationsverket anser att bristerna i handläggningen hade någon effekt för det som senare inträffade.

ANNONS

- Vi ser ingen kausalitet mellan de felaktigheter som har skett i handläggningen i ärendet och den här fruktansvärda händelsen som inträffade på Drottninggatan, säger Magnus Rodin.

Vill träffa barnbarnen

Programmet rapporterar också om detaljer i den nya rättspsykiatriska undersökning som Rakhmat Akilov gick igenom i början av mars.

Det framkommer att han har en optimistisk syn på framtiden och är nöjd att han inte avlidit vid dådet. Han gläds också över terrordådet på Manhattan i oktober 2017, som utfördes av en uzbekisk IS-anhängare.

Han ser dessutom fram emot ett tidsbestämt fängelsestraff eftersom han på ålderns höst vill "tillbringa tid med barnbarnen".

Akilovs advokat Johan Eriksson vill inte kommentera uppgifterna.

- Jag skulle kunna säga vad jag personligen tycker om det där, men det skulle vara helt tokigt att göra det, tycker jag, säger han till UG.

TT

Fakta: Akilovs tid i Sverige

Rakhmat Akilov sökte asyl i Sverige den 10 november 2014.

Av förundersökningsprotokollet framgår att Migrationsverket avslog Akilovs ansökan den 15 juni 2016. Han gick då vidare och överklagade beslutet.

Den 20 september anser migrationsdomstolen att det inte är visat att Akilov är i behov av skydd.

Migrationsöverdomstolen, den högsta instansen i asylärenden, meddelar sedan den 14 december att den inte beviljar Akilov prövningstillstånd på hans överklagan av beslutet att avslå hans ansökan om uppehållstillstånd.

Den 27 december 2016 och den 9 januari 2017 har verket kallat Akilov till uppföljningsbesök men han dyker inte upp. Då beslutar verket att Akilov ska ha lämnat landet den 19 januari. När han fortfarande inte hörts av överlämnas utvisningsärendet till polisen den 13 februari.

Enligt stämningsansökan visar chattar med andra personer att Akilov åtminstone sedan den 16 januari 2017 börjat planera sitt terrorbrott i Stockholm för terrorgruppen IS räkning.

Fakta: Dådet

Klockan 14.53 den 7 april kom larm om att en lastbil kört in i människor på Drottninggatan i centrala Stockholm och sedan kraschat in i varuhuset Åhléns.

Fem människor dödades. Tre avled på Drottninggatan och två på sjukhus.

Den misstänkte gärningsmannen, 39-årige Rakhmat Akilov från Uzbekistan, greps i Märsta några timmar efter dådet. Han häktades fyra dagar senare vid Stockholms tingsrätt och erkände då gärningen.

Den 30 januari 2018 åtalades Akilov för terroristbrott och försök till terroristbrott, genom mord på fem personer, mordförsök alternativt framkallande av fara för annan samt framkallande av fara gentemot totalt 149 personer.

Förhandlingen mot honom pågår just nu i Stockholms tingsrätt och väntas avslutas senast den 3 maj.

ANNONS