Utredningens förslag är att det ska bli straffbart att angripa eller störa polis, räddningstjänst och ambulanssjukvård på ett sätt som hindrar deras arbete, genom att det nya brottet blåljussabotage införs.
Utredningens förslag är att det ska bli straffbart att angripa eller störa polis, räddningstjänst och ambulanssjukvård på ett sätt som hindrar deras arbete, genom att det nya brottet blåljussabotage införs.

Fler vill skyddas av brottet blåljussabotage

Brottet blåljussabotage bör skydda fler yrkesgrupper än polis, ambulanspersonal och brandmän. Dessutom kommer många av gärningarna kanske inte att räknas som tillräckligt allvarliga och straffen inte bli så hårda som det var tänkt, visar svaren från instanser som tyckt till om förslaget.

ANNONS
|

Om man angriper eller stör räddningstjänst, polis eller ambulanssjukvård på ett sätt som allvarligt hindrar eller försenar deras arbete, så kan man dömas för brottet blåljussabotage. Det är förslaget som kom från den så kallade blåljusutredningen tidigare i år, och som remissinstanserna nu fått tycka till om.

Att det finns ett behov av en ny bestämmelse är de allra flesta helt överens om. Men även om exempelvis Sveriges Kommuner och Landsting, Säkerhetsföretagen och Tullverket i grunden är positivt inställda så anser de att fler yrkesgrupper och insatser borde omfattas av bestämmelsen – som bevakningspersonal och tulltjänstemän samt utryckningar med läkarbil.

ANNONS

Kan påverka larm

SOS Alarm anser sig också höra till "blåljusfamiljen" och därför borde hot som riktas mot operatörerna också kunna räknas som blåljussabotage. Hoten riskerar nämligen att i värsta fall påverka operatörernas hantering av larmet och insatsen negativt.

"De psykosociala konsekvenserna för SOS-operatören kan dessutom mycket väl liknas vid de som blåljuspersonal upplever på plats" skriver SOS Alarm i sitt remissvar.

Bakgrunden till förslaget är stora problem med exempelvis stenkastning, hot, våld och skadegörelse mot så kallad blåljuspersonal, särskilt i utsatta områden. Tanken med det nya brottet är att attackerna ska mötas av en skarp reaktion från samhällets sida. Men flera instanser ställer sig frågande till om det verkligen kommer att bli så.

Allvarligt?

Exempelvis reagerar Polisförbundet på formuleringen "allvarligt hindra eller försena" i förslaget till lagtext.

"Ordet allvarligt indikerar i vanligt språkbruk mycket svåra omständigheter. På en skala som börjar på 'ingenting' och slutar på 'totalt' så är det rimligt att anta att 'allvarligt' kommer i den senare delen av skalan. Det innebär att de flesta gärningar troligtvis inte skulle falla in under straffbestämmelsen eftersom dessa inte har varit allvarliga", skriver Polisförbundet, som också tror att straffen kan komma att landa på böter och villkorlig dom, även om tanken är att blåljussabotage ska leda till en frihetsberövande påföljd.

ANNONS

Brottet behövs inte

Justitieombudsmannen påpekar också att blåljusutredningen visat att gärningsmännen ofta är tonårspojkar eller unga män.

- Då tänker jag som så att den som vill skärpa straffen för folk som begår sådana här brott mot polis, räddningstjänst och ambulanssjukvård, den kanske skulle titta på ungdomsrabatterna i stället för att komplicera straffsystemet med den nya blåljusregeln, säger JO Lars Lindström.

Han går så långt som att säga helt nej till förslaget om blåljussabotage – brottet behövs inte eftersom gärningarna redan är straffbara.

- Misshandel är brottsligt, våld mot tjänsteman är brottsligt. Stöld, skadegörelse, upplopp, sabotage – allt det är redan brottsligt. Då tycker jag man ska vara väldigt försiktig med att införa en ny straffbestämmelse, säger Lars Lindström.

TT

Fakta: Förslagen från blåljusutredningen

Ett nytt brott, blåljussabotage, införs i brottsbalken. Det gör det straffbart att angripa eller störa polis, räddningstjänst eller ambulanssjukvård på ett sätt som hindrar deras arbete. Straffet föreslås bli upp till fyra års fängelse och i grova fall upp till livstids fängelse.

Det lägsta straffet för grovt våld eller hot mot tjänsteman höjs från fängelse i sex månader till fängelse i ett år och att det högsta straffet höjs från fängelse i fyra år till fängelse i sex år.

En ny bestämmelse förs in i brottsbalken som innebär att domstolen ska se särskilt strängt på fall där någon med våld eller hot har angripit en annan person på grund av dennes arbete.

Lagändringarna föreslås träda i kraft den 1 januari 2019.

Källa: Regeringskansliet

ANNONS