Flera svenska samebyar kan stämma staten. Britt Sparrock, sametinget, Per-Olof Nutti, ordförande sametinget och Anders Kråik, sametinget, i samband med att tvisten mellan Girjas sameby. Arkivbild
Flera svenska samebyar kan stämma staten. Britt Sparrock, sametinget, Per-Olof Nutti, ordförande sametinget och Anders Kråik, sametinget, i samband med att tvisten mellan Girjas sameby. Arkivbild Bild: Tomas Oneborg/SvD/TT

Fler samebyar redo att stämma staten

Flera svenska samebyar vill ha ensamrätt att bestämma vem som ska få jaga och fiska i deras område. De förväntar sig nu politiska initiativ som gör att de får samma rättigheter som Girjas sameby fick efter en historisk dom tidigare i veckan.

ANNONS

Flera av samebyarna kan tänka sig att stämma staten – om de inte får rättigheterna på politisk väg. Det rapporterar P4 Norrbotten.

– Om inte politiken ändras och vi får det, så ser jag inget annat att val än att byarna får gå den rättsliga vägen. Det betyder en stor miljonkostnad för staten, säger Kjell-Åke Pittsa, ordförande för samebyn Unna tjerusj i Gällivare kommun, till Sveriges Radio.

Torsdagens dom i Högsta domstolen slår fast att det är Girjas och inte staten som har upplåtelserätt till småviltjakt och fiske, som en följd av urminnes hävd. Därmed ändras rådande läge, då det tidigare varit länsstyrelsen som har bestämt vem som får bedriva småviltsjakt och fiske på samebyns område ovanför odlingsgränsen.

ANNONS

– Rättigheterna som Girjas fick fastställt genom domen kommer vi också att vilja ha fastställda, på ett eller annat sätt, säger Tobias Jonsson, ordförande i Grans sameby i Västerbotten.

"En självklarhet"

Tvisten mellan Girjas och staten har pågått sedan 2009 då samebyn stämde staten. Staten yrkade att den, i form av markägare, har rätt att bestämma över jakt och fiske på område. Girjas yrkade i stället på att samebyn ensamt ska äga upplåtelserätten. Det är en rättighet som de anser tillkommer genom urminnes hävd, en juridisk rätt som bygger på att man under lång tid har brukat marken.

– Jag tycker att det var en väldigt bra dom. Men jag tror inte att någon sameby kommer att behöva gå till domstol, för upplåtelserätten är en självklarhet, säger Mikael Kuhmunen, ordförande för Sirges sameby, till radion.

Det finns i dag ett 50-tal samebyar i Sverige, varav ett 15-tal i fjällområdena.

– Staten tog över förvaltningen för 134 år sedan, 1886. Nu är det dags att vi får ta hand om de här platserna, säger Lars-Anders Baer, ordförande för Louokta-Mávas i Norrbotten, till P4 Norrbotten.

Begreppet "urminnes hävd" förekom i landslagarna. Den innebar att någon innehaft och brukat viss jord under så lång tid att ingen längre vet eller minns hur man fick jorden i sin besittning. Bestämmelserna om urminnes hävd infördes i 1734 års lag, men togs bort när den nya jordabalken infördes.

I jordabalken från 1970 skrivs bland annat om begreppet "hävd" att det handlar om "långvarig besittning av fastighet under vissa betingelser, vilken kan leda till uppkomsten av äganderätt som inte kan klandras av den som eljest skulle vara rätte ägaren".

Källa: NE

ANNONS