Det är vanligare att flickor sätts i 'isolering' inom den statliga tvångsvården – två tredjedelar av besluten om avskiljning gäller flickor, visar ny rapport från organisationen Barnrättsbyrån. Arkivbild.
Det är vanligare att flickor sätts i "isolering" inom den statliga tvångsvården – två tredjedelar av besluten om avskiljning gäller flickor, visar ny rapport från organisationen Barnrättsbyrån. Arkivbild. Bild: Isabell Höjman/TT

Fasthållning ska förhindra våld på ungdomshem

Grepp för fasthållning och nedläggning mot golvet används systematiskt av personal på ungdomshem, visar ny kartläggning.
– Man jobbar med smärta för att få kontroll på barns kroppar. Det anses helt utdaterat i dag, säger Elin Wernqvist, generalsekreterare för Barnrättsbyrån.

ANNONS

Statens institutionsstyrelse, Sis, driver hem för ungdomar som tvångsvårdas för svåra psykosociala problem som missbruk och våld. Många har haft problem hemma och i skolan. Även unga som har begått brott och dömts till sluten ungdomsvård vårdas på hemmen.

Avskiljning innebär att personalen på ungdomshemmen (Sis-hem) har rätt att låsa in en boende i upp till fyra timmar för att den beter sig våldsamt eller är berusad. Organisationen Barnrättsbyrån har sammanställt 1 788 avskiljningsbeslut från 2019 och 2020 och studien visar att i en tredjedel av fallen har den unga inte använt våld. Av dem har över 80 procent utsatts för fysiska ingripanden från personal.

ANNONS

– När vi började gräva så blev vi överraskade av att det här inte sågs som missförhållanden. Det fanns inga lex Sarah-anmälningar eller avvikelserapporter även om barn fått uppsöka sjukvård för sina skador, säger Elin Wernqvist, generalsekreterare för Barnrättsbyrån.

Sis: Följer lagen

Hon menar att besluten om avskiljning som fattats utan att den unga utövat våld kan sakna stöd i lagen.

Helena Finér, verksamhetsdirektör på Statens institutionsstyrelse, menar att det kan finnas undantagsfall då ingenting annat fungerat och avskiljning behövs för att stoppa den unges beteende från att bli våldsamt. Personalen är skyldig att följa reglerna om avskiljning i lagen om vård av unga, LVU, men också att upprätthålla ordningen och säkerheten vid hemmet.

TT: Innebär det då att ni följer lagen vid beslut om avskiljning som inte föregåtts av våld från den unge?

– Ja, det skulle jag säga om det leder till att ungdomen uppträder våldsamt.

Greppen och fasthållningsteknikerna som används är hämtade från polisens konflikthanteringssystem "No Power No Lose", men har anpassats till Sis verksamhet.

Kritiken mot att pressa ned någon hårt mot golvet är välkänd, för en person i affekt kan det innebära livsfara, menar Elin Wernqvist. Barnrättsbyrån har valt att klassa fasthållningar och nedläggningar som våld mot unga – även om det är tillåtet för personalen.

ANNONS

Gav dem bara polisgreppen

– Att Sis fortsätter att använda sig av metoderna är uppseendeväckande. Det finns ingen uppföljning av effekterna eller skador på barnen, trots stora risker, säger Elin Wernqvist.

Närmare två tredjedelar av besluten om avskiljning rör flickor. Anders Hjern, som är barnläkare och professor och har läst rapporten, lyfter att många som vårdas på ungdomshemmen lider av psykisk ohälsa och har neuropsykiatriska diagnoser. Bland unga flickor är posttraumatiskt stressyndrom, PTSD, och autismspektrumstörning vanligt.

Statens institutionsstyrelse tar inte ansvar för att personalen utbildas i att möta ungdomarnas behov, menar han.

– I stället har man gett dem polisgreppen. Det leder till våldsanvändning i konflikter som hade kunnat lösas på annat sätt, säger han.

Helena Finér är trygg med konflikthanteringsmetoden de använder och framhåller att den baseras på forskning. Men ibland används greppteknik på fel sätt.

– Jag kan inte svara på hur vanligt det är, men det förekommer.

Obegripligt av vuxna

Barnrättsbyrån anser att avskiljning bör stoppas omgående för att förhindra att fler barn utsätts för fasthållningar och nedläggningar, som personalen oftast använder när någon ska avskiljas.

På Sis anser man att avskiljningarna behövs för att förhindra fara för andra, men att de behöver bli färre.

– Vi har påbörjat en omfattande förändringsresa och en av de viktigaste delarna i den handlar om att höja kompetensen bland våra klientnära medarbetare, säger hon.

ANNONS

Nästa år införs en grundutbildning för nyanställda som bland annat ska ge fördjupad kunskap om hur man bättre bemöter och förstå ungas behov. Tre nya avdelningar för unga med autism och intellektuella funktionsnedsättningar ska öppnas, enligt Helena Finér.

För barn och unga som redan är utsatta, har blivit övergivna eller utsatta för våld och övergrepp blir det obegripligt att vuxna som är satta att skydda dem ingriper fysiskt när de är arga och ledsna, menar Elin Wernqvist, generalsekreterare.

– De har svårt att känna tillit till vuxenvärlden, de får flashbacks till isoleringscellen. Jag pratade med en flicka som var på Sis för ett år sedan som har så ont i nacken att hon har svårt att sitta ned i skolan för att de slitit och dragit i henne så mycket, säger hon.

Konflikthanteringssystemet "No Power No Lose"

Bygger på polisens bastaktik för att hantera våldsamma personer och situationer och har anpassats till verksamheten på ungdomshemmen.

Personalen utbildas under en heldag och fyra tvåtimmarspass under ett år.

Transportgreppet: Används av personal för att föra en våldsam ungdom till avskiljningsrummet.

Fasthållning mot vägg: Innebär att man efter att transportgreppet är fattat placerar den unge mot en vägg så att hen inte kan röra sig därifrån.

Fasthållning mot golv (nedläggning): Mer omfattande då man även måste ”destabilisera hens tyngdpunkt". Rekommenderas att utföras av minst tre personer. På golvet finns olika grepptekniker för att fortsätta låsa den unges ben, exempelvis genom att böja upp dem med fötterna mot ryggen.

Källa: Barnrättsbyrån

Fakta: Barnrättsbyråns studie

Studien baseras på beslut om avskiljning på Sis-institutioner som fattats under 2019 och 2020. Samtliga beslut från 2020, samt ett slumpat urval av besluten för 2019. Totalt 1 788 beslut.

Antalet individer är färre än beslut, under 2020 handlar det om 368 personer.

61 procent av besluten rör flickor.

I 68 procent av fallen har våld, materiellt och/eller mot person, förekommit som skäl för avskiljning.

I 32 procent av fallen har beslutet om avskiljning fattats utan att den unge varit våldsam.

I fall där unga ej varit våldsamma har följande fysiska insatser använts:

Transportgrepp i 22 procent av fallen.

Fasthållning/nedläggning i 30 procent av fallen.

Fasthållning/nedläggning/transportgrepp i 30 procent av fallen.

Källa: Barnrättsbyrån

ANNONS