Överbefälhavare Micael Bydén anser att en anslutning till FN:s konvention om ett förbud mot kärnvapen inte skulle gagna Sveriges intressen och försvarsförmåga.
Överbefälhavare Micael Bydén anser att en anslutning till FN:s konvention om ett förbud mot kärnvapen inte skulle gagna Sveriges intressen och försvarsförmåga.

Försvaret: Säg nej till FN:s kärnvapenförbud

Sverige bör inte ansluta sig till FN:s konvention om ett förbud mot kärnvapen, anser Försvarsmakten. Det skulle försvåra samarbete med andra länder och därmed försvaret av landet, bedömer myndigheten.

ANNONS
|

- En värld utan kärnvapen skulle vara en bättre värld. Det målet är övergripande, säger överbefälhavare Micael Bydén till TT.

Men – den utredning om FN-konventionen, som regeringen fått, anser att en anslutning inte skulle gagna Sveriges intressen och försvarsförmåga.

- Den slutsatsen delar Försvarsmakten, säger Bydén när myndigheten nu lämnar sitt remissvar till regeringen.

ANNONS

Regeringen har i FN röstat ja till konventionen 2017 och har haft som mål att ansluta sig. Men det kan först ske om riksdagen säger ja. Hittills har 23 länder ratificerat – godkänt i sina parlament – avtalet. Inga av dem är kärnvapenmakter. Det krävs 50 anslutna länder för att konventionen ska träda i kraft.

- Men det är inte via det här avtalet och förbudet man ska gå, säger ÖB.

Kan inte samöva

Huvudskälet är att den svenska försvarspolitiska inriktningen innebär ett samarbete med andra länder, närmast med Finland, men också inom Nato med kärnvapenländerna USA, Storbritannien och Frankrike, inom EU och med övriga Norden.

- De samarbetena riskerar att påverkas, säger Bydén.

Försvarsmakten tolkar förbudet som mycket vittgående. Det förbjuder även verksamhet som bidrar till en kärnvapenförmåga. ÖB ger exempel på hur Sverige inte skulle kunna öva med flygplan eller fartyg från andra länder enbart för att de har förmågan att bära kärnvapen.

ANNONS

- Om de inte kan komma hit på grund av den här konventionen, eller vi inte kan komma till dem och öva, så blir ju det ett bekymmer, säger han.

Sverige kan också gå miste om teknisk utveckling, och kanske inte kunna ha personal i internationella ledningsstaber, anser Försvarsmakten.

Anses orealistiskt

Varför exempelvis Nya Zeeland, som är militärt allierat med USA, kommit till en annan slutsats och ratificerat förbudet, kan ÖB inte svara på. Han påpekar i sin tur att Finland valt att säga nej.

Bydén säger att Försvarsmakten har gjort sin analys självständigt och inte efter påtryckningar från andra länder.

Myndigheten anser att konventionen inte är särskilt realistisk, och bedömer att kärnvapenstaterna inte kommer att ansluta sig till den.

- Det finns avtal som redan är aktiva, som ickespridningsavtalet och provstoppsavtalet, som också omfattar kärnvapenstaterna. Att utveckla dem är den svenska linjen och den står vi bakom, säger Micael Bydén.

ANNONS

Medierapportering har tytt på att det finns olika syn på kärnvapenförbudet i försvarsdepartementet och i utrikesdepartementet. Det har dock avvisats av försvarsminister Peter Hultqvist och utrikesminister Margot Wallström (båda S).

TT

Fakta: Kärnvapenförbudskonventionen

I juli 2017 röstade 122 länder, däribland Sverige, igenom FN:s konvention om kärnvapenförbud.

Till skillnad från ickespridningsavtalet – som innebär att kärnvapenmakter inte ska sprida kärnvapen till andra stater och att ickekärnvapenmakter ska avstå från att skaffa dem – innebär FN:s konvention om kärnvapenförbud i stället ett totalförbud.

Förbudet gäller såväl utveckling som förvaring, transport, användning och hot om kärnvapen. De kärnvapenmakter som ansluter sig måste upprätta en tidsplan för förhandlingar i syfte att avskaffa landets kärnvapenarsenal.

För att konventionen ska träda i kraft krävs dock att 50 stater ratificerar den – något som Sverige ännu inte gjort. Hittills har 23 länder ratificerat konventionen, däribland Österrike, Kuba, Mexiko, Thailand och Vietnam.

De nio länder som tros ha kärnvapen deltog inte under konferensen 2017, inte heller något av Nato-länderna med undantag för Nederländerna som också var det enda land som röstade mot att konventionen skulle antas.

Källor: FN, Ican, Nationalencyklopedin, regeringen

ANNONS