Det råder brett politiskt samförstånd om att försvaret ska ha höjda anslag, men inte om att sätta upp ett procentmål för hur stor försvarsbudgeten ska vara på sikt. Arkivbild.
Det råder brett politiskt samförstånd om att försvaret ska ha höjda anslag, men inte om att sätta upp ett procentmål för hur stor försvarsbudgeten ska vara på sikt. Arkivbild.

Försvaret kan räkna med 18 miljarder mer

Försvarsmakten kan de närmaste tre åren räkna med sammanlagt 18 miljarder kronor mer oavsett regering. Antalet värnpliktiga ska också utökas.

ANNONS
|

Försvaret är en punkt i den överenskommelse som Socialdemokraterna, Miljöpartiet, Liberalerna och Centerpartiet ingått för att få fram en ny regering.

Försvarspunkten i överenskommelsen innebär att anslagsnivån höjs jämfört med 2018, med tre miljarder kronor i år, med fem miljarder 2020 och med tio miljarder 2021. Sammanlagt 18 miljarder kronor mer under perioden.

Överenskommelsen på försvarsområdet bygger på Moderaternas och Kristdemokraternas budget som riksdagen antog i december.

- De där pengarna hade kommit i alla fall, säger försvarsminister Peter Hultqvist (S).

ANNONS

Konflikt om procentmål

Han vill inte gå in på om det behövs ytterligare pengar till 2021, till exempel för att få en andra brigad på plats, vilket riksdagen beslutat om.

Moderaternas försvarspolitiska talesperson Beatrice Ask anser i en debattartikel i Svenska Dagbladet att försvaret behöver mer pengar redan till 2021.

TT: Vilket är den viktigaste skiljelinjen i svensk försvarspolitik i dag?

- Den långsiktiga finansieringen är alldeles uppenbart en sådan sak, säger Moderaternas partiledare Ulf Kristersson.

Moderaterna vill ha ett mål om att försvarsbudgeten ska motsvara två procent av BNP år 2028. Det innebär ungefär en fördubbling jämfört med i dag.

Hultqvist vill inte ha något "fyrkantigt procentmål". Han tycker att det är viktigare att utgå från vilken försvarsförmåga Sverige ska ha. Något procentmål finns inte heller med i överenskommelsen mellan S, MP, C och L.

Vill inte ha bråk

Hultqvist vill inte gå in på hur mycket pengar försvaret behöver på sikt utan vill avvakta försvarsberedningens rapport i maj om hur försvaret bör utformas under 2021-2025. Enligt SVT är partierna i försvarsberedningen överens om att Sverige även behöver en tredje brigad.

ANNONS

Ett annat konfliktområde i försvarspolitiken, som Moderatledaren pekar på, är att M, C, L och KD vill att Sverige går med i Nato.

- Det kommer inte att ske med S och MP i regeringen, säger Kristersson.

Han kommer dock att eftersträva fortsatt blocköverskridande samarbete i försvarspolitiken.

- Jag kommer inte att ställa till bråk i försvarspolitiken, men jag kommer att göra allt jag kan för att vi ska ha en så stabil långsiktig finansiering som överhuvudtaget är möjlig för att vi ska få ett starkare försvar, säger Kristersson.

Även Hultqvist vill att det blocköverskridande samarbetet om försvarspolitiken, där M ingår, fortsätter.

Överenskommelsen mellan S, MP, C och L innebär även en utökning av antalet värnpliktiga. Hultqvist påpekar att S i valrörelsen hade som vallöfte att utöka antalet från 4000 till 8000. De fyra partierna har dock inte enats om en siffra.

ANNONS

Överenskommelsen innebär också att en myndighet för psykologiskt försvar ska inrättas. Det har regeringen aviserat redan före valet.

TT

Fakta: Försvarspunkten i överenskommelsen

Förstärkningen av försvaret fullföljs.

Försvarsmaktens anslag höjs i en trappa i enlighet med riksdagens budgetbeslut 2018.

Värnplikten byggs ut.

En ny myndighet för psykologiskt försvar inrättas.

En struktur för ansvar, ledning och samordning inom civilt försvar tas fram.

Källa: Regeringsöverenskommelsen mellan S, MP, C och L

ANNONS