Polisen ska inte längre behöva ange var övervakningskameror sätts upp, enligt förslag. Arkivbild.
Polisen ska inte längre behöva ange var övervakningskameror sätts upp, enligt förslag. Arkivbild.

Förslag: Låt polisen få råda över kamerorna

En majoritet i riksdagen vill att polisen själv ska få besluta om fler övervakningskameror på allmänna platser, och inte heller behöva anmäla var kamerorna sätts upp. Riksdagen väntas uppmana regeringen att ta bort kravet på tillstånd.

ANNONS
|

I mitten av juni ska riksdagen fatta beslut om en ny kameraövervakningslag, som gör det lättare för polisen att få tillstånd för kameraövervakning.

Men en majoritet i justitieutskottet, bestående av Allianspartierna och Sverigedemokraterna, vill gå längre och låta polisen helt slippa tillstånd, uppger Sveriges Radios Ekot. Den frågan utreds för närvarande av regeringen.

Men utskottets majoritet föreslår att riksdagen, genom ett tillkännagivande, ska uppmana regeringen återkomma med ett lagförslag som tar bort kravet på tillstånd. Det blir då en fråga för den regering som tillträder efter valet i september.

ANNONS

Justitieutskottets ordförande Tomas Tobé (M) säger att förslaget är tänkt att underlätta för polisen.

- Vi måste skapa bättre möjligheter för polisen att kunna lagföra kriminella, i synnerhet i våra utsatta områden. Ska vi klara upp fler brott, då måste polisen, precis som i andra europeiska länder, ha möjlighet att kunna använda sig av kameraövervakning, mycket mer än vad vi gör i Sverige.

"Djupt oroväckande"

Han försäkrar att allmänheten fortfarande kommer kunna ha insyn i var kamerorna sitter. Enligt förslaget blir polisen skyldig att föra bok över var kamerorna placeras, och Datainspektionen ska ha tillgång till registret.

- Men vi tar bort det förfarande vi har i dag, som innebär att polisen behöver söka tillstånd eller måste anmäla detta till andra myndigheter.

Enligt Advokatsamfundets generalsekreterare Anne Ramberg ska det nuvarande tillståndskravet garantera rättssäkerhet och integritetsskydd. Att avfärda det som krångligt ser hon som förenat med stora faror.

ANNONS

- Det är djupt oroväckande när politiker betraktar rättssäkerhetskrav som byråkrati, säger hon och tillägger:

- Det är i min värld en helt otänkbar utveckling att man helt skulle ta bort tillståndskravet, och ha det som huvudregel. Då måste man ställa sig frågan: Var går gränsen när det gäller tvångsmedel och annan övervakning?

"Förenklad bild"

Vänsterpartiet är emot förslaget. Riksdagsledamoten Linda Snecker (V), kallar förslaget naivt.

- Det målas upp en väldigt förenklad bild av att kameror ska kunna lösa stora och komplexa problem, som till exempel kvinnors otrygghet och utsatthet. Vi anser att polisen redan har stor frihet att sätta upp kameror, den vill vi ha kvar. Vi måste ha fortsatt kontroll och veta var kamerorna sitter, säger hon till Ekot.

ANNONS

Socialdemokraterna hänvisar till att regeringen utreder att helt ta bort tillståndsplikten för polisen.

Enligt Janne Flyghed, kriminolog vid Stockholms universitet, har övervakningskameror liten brottspreventiv effekt.

- Ofta blir det en omfördelningseffekt, brottsligheten byter plats. Däremot kan det vara effektivt i vissa transportmedel som buss och taxi samt i garage, eller andra slutna utrymmen, säger han och påpekar att det starkaste argumentet för kameror i dag är den påstådda brottsuppklarande effekten:

- Men i vilken mån det är brottsuppklarande, så som avgörande bevis i rättegångar, är fortfarande en öppen fråga.

Att blotta existensen av kameror automatiskt medför upplevd trygghet, är också svårt att belägga.

- Vissa studier säger att folk känner sig mer otrygga när att de ser kameror, säger Janne Flyghed.

ANNONS

Rättad: I en tidigare version gavs en felaktig bild av att beslutet i riksdagen, som det nu är formulerat, innebär att polisen slipper tillstånd för kameraövervakning.

TT

ANNONS