Region Västerbotten saknar personal för att bemanna Sveriges minsta förlossningsavdelning i Lycksele under jul- och nyårshelgerna när barnmorskorna vill vara lediga. Likadant såg det ut i somras. Då, liksom nu, stänger de avdelningen och födande hänvisas till Umeå eller Skellefteå.
Gravida som bor i Tärnaby och ska föda under vecka 51 eller 52 kan behöva åka bil i nästan 4,5 timmar till BB i Skellefteå.
– Det är inte alls bra, säger Lars Bäckström (C), förste vice ordförande i hälso- och sjukvårdsnämnden i Region Västerbotten.
Katastrof och lättnad
Erika Häggblad, som är barnmorska i Skellefteå och en av dem som täckt upp i Lycksele, har en kluven känsla inför stängningen.
– Det ena är att det är jättetråkigt att vi måste stänga. Det är en katastrof att kvinnor ska behöva åka så pass långt för att föda barn. Det andra är en lättnad, vi har bemannat Lycksele hjälpligt under ett halvårs tid med ordinarie personal från andra avdelningar i Västerbotten och med inhyrda barnmorskor, säger hon.
Regionledningen har enligt Erika Häggblad, som också är ordförande i Barnmorskeförbundet Västerbotten, kommit med löften om att uppvärdera deras yrke för att fler ska vilja arbeta som förlossningsbarnmorskor i Västerbotten. Men i praktiken har lite hänt.
– Regionen har hanterat det här fruktansvärt dåligt, säger hon.
Brita Winsa som är hälso- och sjukvårdsdirektör i Region Västerbotten säger till Aftonbladet att "situationen har varit ansträngd en längre tid".
– Det är ett välkänt problem att vi har en del rekryteringsproblem här i norr som dels beror på vårt läge och att det är mer glesbygdstrakter. Detta märks även i rekryteringen av allmän- och medicinläkare. Men gällande just BB i Lycksele har det även funnits en del arbetsmiljöproblem som inte har varit optimala och då enheten är så pass liten så blir den mer sårbar om någon slutar, säger hon till tidningen.
650 kronors löneökning
Politiker och regionledning kunde gjort mer tidigare, anser Lars Bäckström som företräder oppositionen.
– Det här problemet har inte dykt upp nu, utan det har varit ett problem att rekrytera under flera år. Vi kunde ha förekommit det här på ett bättre sätt genom att öka grundbemanningen och ge bättre arbetsvillkor. En del vittnar om att de jobbat som sjuksköterskor och utbildat sig till barnmorska och erbjudits en lägre lön. Det är helt vansinnigt, säger han.
Vid senaste lönerevisionen fick barnmorskorna en löneökning på i genomsnitt 650 kronor i månaden. Samtidigt fick narkossköterskorna – med kortare utbildning – 2 500 kronor, enligt Barnmorskeförbundets Erika Häggblad. Hon ser det som ett tecken på att den utlovade uppvärderingen av barnmorskeyrket inte sker.
– Man motsäger sig själv på det här sättet, säger hon.
Ska få gehör
På onsdag ska hon och kollegorna träffa Lars Bäckström och de andra ledande politikerna i regionens hälso- och sjukvårdsnämnd.
– I Västerbotten saknas det 40 barnmorskor för att kunna bemanna alla tre klinikerna på ett tillfredsställande sätt. De skulle lyssnat på oss för längesen, säger hon.
Hennes budskap lyder: Utbilda fler, höj lönerna och förbättra arbetsmiljön.
Lars Bäckström lyfter att bemanningsproblemet inte är isolerat till Västerbotten, utan en nationell fråga. Hälso- och sjukvårdsnämnden har gett verksamhetsansvarig för förlossningsvården i uppdrag att ta fram en åtgärdsplan. I den förväntar han sig att barnmorskorna ska få gehör.
– Jag tror att planen kommer att visa oss att det måste ske en förändring. Mycket av det som måste ske är det barnmorskorna pekar på, högre grundbemanning, bättre lön och bättre arbetsvillkor, säger han.