Nu krävs analyser för att fastslå om underrättelseverksamheten är av den typ som kan medföra skada för Sveriges säkerhet, menar Runar Viksten, tidigare chef för försvarsunderrättelsedomstolen. Arkivbild.
Nu krävs analyser för att fastslå om underrättelseverksamheten är av den typ som kan medföra skada för Sveriges säkerhet, menar Runar Viksten, tidigare chef för försvarsunderrättelsedomstolen. Arkivbild.

Expert: Pågår ständig underrättelseinhämtning

Ryska spioner är ständigt aktiva i Sverige och den hemliga underrättelseverksamheten har intensifierats de senaste åren, enligt Per Thunholm, expert vid Försvarshögskolan.

ANNONS
|

Ryssland, Kina och Iran är de länder som särskilt nämns av Säpo vad gäller spioneri mot Sverige. Från rysk synvinkel är Sverige intressant som en del av det ryska närområdet.

Att en person är anhållen misstänkt för att ha spionerat mot Sverige för Rysslands räkning är därför inte överraskande för Per Thunholm, expert på underrättelseverksamhet vid Försvarshögskolan. Han säger att det pågår en ständig underrättelseinhämtning i Sverige.

- Det är allt från att i fredstid veta vad som händer här och nu till krigsförberedelser, även om man inte har inte har planer på att verkställa det, säger han.

ANNONS

Försvarsförmåga

Säpo uppger att den person som på tisdagskvällen greps i Stockholm arbetar inom svensk högteknologisk industri. Enligt Per Thunholm ägnar sig Ryssland också åt att samla in information om svensk teknik och industri.

- Det kan vara att samla in information om teknik som man inte känner till, om det är högteknologi. Det kan vara försvarsteknik som kan beskriva vår försvarsförmåga. Men det kan också vara rent industrispionage, säger Thunholm.

Runar Viksten är pensionerad domare och var fram till 2013 chef för försvarsunderrättelsedomstolen. Han anser att den brottsrubricering som åklagaren har angett, olovlig underrättelseverksamhet mot Sverige, säger något om hur långt Säpo har kommit i sin utredning av den misstänkta brottsligheten.

Sveriges säkerhet

- Man är försiktig och går på det man anser sig med säkerhet kunna styrka. Sedan kan det visa sig under utredningens gång att man får fram mer graverande uppgifter. Det kräver lite analys att titta på vilken typ av information det handlar om, och om det är uppgifter av den typ som kan medföra men mot Sveriges säkerhet, säger han.

ANNONS

Brottet olovlig underrättelseverksamhet är relativt nytt och lagen finns till för att stävja kontakter med utländska underrättelsetjänster. Det maximala straffet vid grovt brott är fängelse i fyra år. Sedan tidigare finns även spioneribrottet, som kan ge livstids fängelse.

- Då måste det finnas ett direkt syfte att gå främmande makt tillhanda, säger Runar Viksten.

TT

ANNONS