Expert: Kinas agerande ett svaghetstecken

Kinas relationer med Sverige har blivit kyligare de senaste åren, konstaterar Jerker Hellström, Kinaexpert på Totalförsvarets forskningsinstitut (FOI).

– Det har redan varit så i omkring två år, och det på grund av att Sverige inte ger upp arbetet med att Kina ska släppa den fängslande svenske medborgaren Gui Minhai.

Det var under fredagen som Kinas ambassadör Gui Congyou hotade med att porta kulturminister Amanda Lind (MP) från Kina, om den svenska regeringen deltog vid prisceremonin för Tucholskypriset.

Konsekvenserna av att Lind ändå delade ut priset till Gui Minhai är svåra att överblicka just nu, säger Jerker Hellström.

Enligt FOI-experten hamnade även Danmark i onåd 2009, då Dalai lama besökte Danmark. Samma sak hände Norge 2010, då Nobels fredspris gavs till den fängslade människorättskämpen Liu Xiaobo. Kina bojkottade Norge fram till 2016.

– Men relationen med Norge var mycket mer normal än vad som brukar beskrivas. Kina är oerhört pragmatiskt, handeln gick till och med upp. Laxexporten var relativt opåverkad, den gick bara via Vietnam i stället.

Statuera exempel

Kina lät också ett kinesiskt företag slutföra ett bolagsförvärv i Norge under den här tiden, som var större än Volvo-Geelyaffären, berättar han. Om handel och relationer gynnar landet kan det alltså mycket väl fortsätta, trots det hårda maktspråket.

– Kina vill skapa en bild av att Sverige drabbas, för att statuera exempel. Det finns ett narrativ att vi är så beroende av Kina. Det är vår största handelspartner i Asien, men Kina kommer först på åttonde plats för vår export.

Visst blir det svårare för oss om vi inte kan handla obehindrat med Kina, men vi är inte helt beroende av landet, förklarar han.

TT: Kan vi vänta oss stöd från andra länder?

– Om man tittar på hur det var när Norge bojkottades så kom inte jättemycket stöd. Men jag vet inte heller om Norge bad om stöd, eller om Norge kanske inte var i behov av stöd. Nu är detta ett hot mot Sverige från en enskild ambassadör, och vi får se i vilken mån det verkställs.

Hellström ser Kinas agerande som ett tecken på svaghet. Att den kinesiska staten måste ta till så hårda metoder och drämma till andra länder är ett tecken på att retoriken inte fungerar, och att Kina inte begriper sig på hur demokratiska länder fungerar.

Mänskliga rättigheter

Frågan är varför just små länder som Sverige, Norge och Danmark råkar ut för Kinas kritik.

– Det är små länder som har ett uttalat stöd för mänskliga rättigheter. Kina vill påverka synen på mänskliga rättigheter, bland annat genom att svartmåla Sverige.

Han nämner fjolårets incident, då kinesiska turister uppgavs behandlas illa av svensk polis på grund av missförstånd om en hotellbokning i Stockholm.

– Kinas kommunistparti har svårt att hantera internationell kritik som rör protesterna i Hongkong, men i ännu högre grad interneringslägren i Xinjiang. Bilden av Kina är i ökande grad negativ i stora delar av världen, och det är ett problem för partiet.

Hongkongprotesterna

Gripandet av Gui Minhai har en direkt koppling till Hongkong och inskränkningarna i demokratiska fri- och rättigheter där, förklarar han.

– Det förlag och den bokaffär som han var med att driva har tvingats att stänga. Så det finns tydliga kopplingar till begränsningar i Hongkongs tryckfrihet. Det är en komplex historia.

Från flera håll ropas nu på motåtgärder mot Kina, som att exempelvis kasta ut den kinesiske ambassadören efter hans övertramp. Men att förklara en diplomat persona non grata är en mycket ovanlig åtgärd, konstaterar Hellström. Samtidigt är det som skett helt extraordinärt, då en företrädare för en stor stat hotar ett annat lands regering på grund av deltagande i en prisutdelning.

– Särskilt för ett land som så uttalat motsätter sig inblandning i andra länders angelägenheter. Men någonstans uppfattas detta som en kritik av det kinesiska rättsväsendet, säger Jerker Hellström.

Johanna Cederblad/TT