- På 90-talet höll ju firandet till ute i förorterna. Det är ett väldigt starkt symbolspråk att man flyttat in i Kungsträdgården och sedan Skansen, som är en väldigt stark arena för det vi kallar det svenska, säger han till TT.
Eldfesten, eller chahar shanbe souri, är en mångtusenårig persisk tradition som firas tisdagen närmast vårdagjämningen. Den är ett slags förfest till det persiska nyårsfirandet, noruz, som firas dagen efter.
Traditionen har blivit etablerad i Sverige, konstaterar Jonas Engman.
- Det är inte så konstigt att den fått så stort genomslag, för vi har ju en väldigt stor befolkning som har den bakgrunden.
Knyter an
Festens ickereligiösa karaktär underlättar spridningen i Sverige och dessutom knyter den naturligt an till svenska traditionella högtider.
- Det är översättbart till de teman vi firar och man använder eldar som ett symboliskt redskap. Det använder vi ju mycket i våra högtider, särskilt på våren, om man ser till valborg och påsk, säger Jonas Engman.
Men om det en dag kommer att bli så att hela Sverige deltar i firandet vågar han inte sia om.
- Det är i så fall mycket långt fram i tiden och det är väldigt svårt att säga någonting om, för det beror ju på hur samhällsutvecklingen ser ut.
"Sprider glädje"
Mansour Hosseini, producent på Riksteatern, hade aldrig trott att eldfesten skulle bli så stor i Sverige när han inledde sin bana som eldfestfixare för tio år sedan.
TT: Varför har den blivit så stor?
- För att det är en fest. Den sprider glädje, säger Mansour Hosseini.
Festen firas i Sveriges tre största städer och just i Stockholm har den vuxit till en folkfest – förra året hade den 23000 besökare. Utöver eldar bjuds det på mat, musik och lasershow.
Festligheterna i Stockholm kan följas av tittare över hela världen via persisk tv.
Digitala sändningar
I år inleds också ett försök med digitala sändningar från den stockholmska eldfesten på bildskärmar i Boden, Skoghall och Timrå.
Mansour Hosseini är uppvuxen i Iran och kan fortfarande minnas sin första eldfest där.
- Lukten av ved, godis och en varm soppa. Det kommer jag aldrig att glömma.
Fakta: Ett vårtecken
Eldfesten inleder det persiska nyårsfirandet.
Centralt i firandet är att hoppa över sju eldar. Det ses som ett sätt att göra sig av med det man inte vill ha med sig in i nästa år. Matservering och musikframträdanden ingår också.
Det persiska nyåret, noruz, firas på vårdagjämningen, som i år infaller den 20 mars.
Källa: Lena Kättström-Höök, intendent på Nordiska museet och Mångkulturella almanackan