Polisanmälningarna om sexualbrott ökar. Även kvinnorna som i nationella trygghetsundersökningen (NTU) uppger att de utsatts för våldtäkter och sexuella ofredanden blir också fler.
Varför det ser ut så fick Brottsförebyggande rådet (Brå) i uppdrag att undersöka. Nu är analysen av de sexualbrott som anmälts/rapporterats under åren 2005–2017 klar.
- Vi bedömer att det är en kombination av en faktisk ökning, som hänger samman mycket med internet, och en ökning som till stor del handlar om att fler utsatta är beredda att prata med vad de varit utsatta för, säger Stina Holmberg, forskningsråd på Brå.
Att mäta brottslighet är dock långt ifrån enkelt. Studien har tittat på både polisanmälningar och NTU-resultaten, vilket är de mest relevanta källorna. Men de är också behäftade med problem och därför har myndigheten kompletterat med att exempelvis göra fördjupade analyser av ett urval från anmälningarna och jämförelser med andra trygghetsundersökningar.
Få överfallsvåldtäkter
Det Brå bland annat kan konstatera är att de grövsta sexualbrotten, som överfallsvåldtäkter, inte ser ut att öka.
- De utgör en väldigt liten andel av sexualbrotten, och det kan vara viktigt att framhålla eftersom det finns en oro bland kvinnor över risken att utsättas för överfallsvåldtäkter, säger Holmberg.
Ökningen ser i stället ut att gälla mer lindriga former av sexualbrott. Att vi använder internet och smarta telefoner mer påverkar – det har blivit lättare att sexuellt ofreda via nätet. Umgängesmönster har också förändrats.
- De här dejtingapparna har kommit i slutet av den här perioden, Tinder och liknande. Vi kan se att det här leder till att man träffar och har dejter med människor som man inte känner särskilt väl och vet att man kan lita på. Då sker situationer ibland där kvinnan blir våldtagen eller sexuellt ofredad. Det är mer nya möten, är vår bedömning.
Sluta skämmas
Under de studerade åren har också olika samhällsförändringar ägt rum. Lagstiftningen har upprepade gånger ändrats i en riktning där sexualbrott i allt mindre utsträckning tolereras. Samtidigt har flera upprop mot sexualbrott ägt rum, som uppmuntrat offer att sluta skämmas och i stället prata om det man utsatts för.
- Om man tittar på kurvan över de sexualbrott som rapporterats i NTU ser vi att den samvarierar väldigt väl med hur många artiklar om sexualbrott som var i massmedierna under respektive år. Anmälningarna går upp i samband med de olika kampanjerna, man ser tydliga avtryck, säger Stina Holmberg.
Flyktingströmmen
Som en följd av de diskussioner som förts om kopplingen mellan den stora flyktingsströmmen 2015 och ökningen av rapporterade sexualbrott har det sambandet testats av Brå. Bland annat tittade man på hur mycket flyktingar varje kommun tog emot i relation till sin befolkning, och hur sexualbrotten utvecklades.
- Då ser man inget samband. Kommuner som tog emot mycket flyktingar kan haft en minskning i sexualbrotten, och kommuner som tagit emot få flyktingar hade ibland en kraftig ökning, säger Stina Holmberg.
Samtidigt poängterar Brå att analyserna av denna fråga är övergripande, och att de delvis bygger på osäkra skattningar. En ny undersökning har precis inletts, som enligt Holmberg ska ge ett säkrare svar på invandringens betydelse för brottsutvecklingen.
Fakta: Lagar och upprop
Under den undersökta perioden, 2005–2017, har tre större omarbetningar av sexualbrottslagstiftningen gjort. Alla har gått i en riktning där toleransen för sexualbrott minskar. Mycket fokus har legat på kravet på samtycke till sex.
Sedan 2010 har flera upprop som också handlat om en minskad acceptans för sexualbrott ägt rum, som #prataomdet, #fatta, #tafsainte och #metoo. Dessa har bland annat handlat om att skulden ska läggas på förövaren och inte på offret, och att man ska våga prata om och anmäla att man blivit utsatt.
När Brå analyserade månadsstatistik och uppmärksamhet kring två medieupprop, syntes att uppropen bidragit till ökningen av antalet anmälda sexuella ofredanden. I ett fall skedde detta i kombination med att polisen gjorde det enklare för utsatta att göra en polisanmälan.
Källa: Brottsförebyggande rådet
