Forskare vid bland annat Max Planck Institut für Demografische Forschung i Tyskland har kartlagt hur stor andel av mödrarna i 170 länder som har förlorat ett barn. Resultatet, som nu presenteras i British Medical Journal, blir en smärtsam påminnelse om hur ojämlik vår värld är.
I sju av länderna, däribland Sverige, har färre än 5 av 1 000 mödrar i åldrarna 20 till 44 år någonsin förlorat ett barn som var under ett år gammalt. I 34 av de undersökta länderna däremot, är motsvarande antal 150. I dessa länder har alltså 30 gånger fler mödrar någon gång förlorat ett barn som var under ett år gammalt. I 16 av länderna, samtliga belägna i Afrika söder om Sahara, har 200 mammor av 1 000, eller fler, upplevt detta trauma.
– Det finns ett väldigt tydligt och linjärt samband mellan barnadödlighet och hur väl ett samhälle mår, säger Mats Målqvist, professor i global hälsa vid Uppsala universitet.
Mönstret är detsamma, även om man studerar barnens femårsöverlevnad. I Sverige har 5,5 mammor av 1 000 i åldersgruppen 20–44 år upplevt att ett barn som varit fem år eller yngre dött. I Danmark är motsvarande andel 7,7. I Turkiet har 59 mammor av 1 000 upplevt samma sak, medan det i Niger är hela 437. I Niger har alltså knappt hälften av mammorna förlorat ett barn.
Första tiden kritisk
– Det handlar om hur tillgången till vården ser ut. Hur kvalitén på vården är, hur man bor, det vill säga sanitet, förekomst av infektionssjukdomar, och så vidare. Allt detta samverkar och avgör hur välmående ett samhälle är och det har en direkt effekt på barnadödligheten, säger Mats Målqvist.
Barnets första levnadsvecka är den som är mest kritisk. Därefter kommer den första månaden, följt av det första levnadsåret.
– Två tredjedelar av barnadödligheten under fem år, utgörs av så kallad infant mortality (under ett år). Två tredjedelar av infant mortality är neonatal dödlighet (första månaden) och två tredjedelar av den neonatala dödligheten utgörs av tidig neonatal dödlighet (första veckan), säger Mats Målqvist.
Sverige – tillsammans med Island, Finland, Singapore, Hongkong och Spanien – har den lägsta barnadödligheten av alla de undersökta länderna, enligt studien. Men inte ens i "mönsterlandet" Sverige är situationen perfekt, anser Mats Målqvist.
Kommersiella krafter
– Ingenstans är det optimalt, inte ens i Sverige där vi ser en ganska tydlig korrelation mellan exempelvis inkomst å ena sidan, och tandstatus och deltagande i barnvaccinationsprogrammet å den andra. Vi tror lätt att de här problemen bara finns "någon annanstans", men så är det inte, säger han.
Därutöver finns det kommersiella krafter som motverkar det man vet ger en god barnhälsa. I Vietnam har Mats Målqvist själv sett hur företag som Nestlé delar ut bröstmjölksersättning till nyblivna mammor redan utanför sjukhusen. Även i Sverige finns sådana tendenser, säger han.
– Jag läste nyligen om en studie, som även TT skrev om, som var finansierad av Semper. Den berättade om ett "smakfönster" och om nyttan av att börja ge barnen annan mat redan vid fyra månaders ålder. Detta trots att rekommendationen i Sverige och från WHO på goda grunder är helamning fram till sex månaders ålder, vilket aldrig nämns i texten. Så det förekommer även här.
Johan Nilsson/TT
Fakta: Fem åtgärder
År 2005 presenterade den medicinska tidskriften The Lancet fem förhållandevis enkla interventioner som kan vidtas för att minska risken för att nyfödda barn ska dö.
Dessa fem åtgärder är:
1. Exklusiv amning i sex månader.
2. Hålla barnet varmt.
3. Information så att mamman vet när det är dags att söka vård. Exempelvis vid en kombination av snabb andning och feber, vilket är ett tecken på infektion.
4. Att man hjälper barnet att andas i samband med förlossning.
5. Så kallad känguruvård. Att barnet omhändertas hud mot hud.
När dessa råd kom, 2005, dog cirka sex miljoner barn före ett års ålder per år i världen. I dag är motsvarande siffra cirka fem miljoner.
Källa: Mats Målqvist