Theresa May gör en endagstripp till Danmark och Sverige i veckan. Hon startar med att träffa den danske statsministern Lars Løkke Rasmussen i Köpenhamn och fortsätter sedan till Stockholm.
På EU-toppmötet för två veckor sedan fick Theresa May helhjärtat stöd efter nervgiftsattacken mot den ryske ex-spionen Sergej Skripal och hans dotter. Därefter har alla utom åtta EU-länder valt att protestera mot Ryssland genom att utvisa ryska diplomater eller ta hem Moskvaambassadörer. Även USA och en rad andra länder har valt att utvisa ryska diplomater, vilket har lett till att Ryssland svarat med samma mynt.
Britternas bevis
Nu får Stefan Löfven möjlighet att höra mer om den brittiska regeringens utpekande av Ryssland och vilket stöd som May önskar framöver av Sverige och andra EU-länder.
Den andra stora frågan som May och Löfven ska diskutera är brexit – och där finns en hel del frågetecken att räta ut.
På EU-toppmötet nyligen godkände EU-ledarna förhandlingsdirektiven för relationen mellan Storbritannien och EU efter skilsmässan. Förhandlingarna går nu in i en ny fas, men från EU-sidan hörs fortfarande klagomål om att man inte vet vad britterna egentligen vill.
- Det finns fortsatt ett behov för May att förklara hur Storbritannien resonerar, säger Eva Sjögren, direktör för Svenska institutet för europapolitiska studier (Sieps).
- De har sagt att de inte vill vara en del av tullunionen och inte heller av den inre marknaden, och att de tar konsekvenserna av det. Men sedan då? Dessutom är det den enormt svåra frågan med Nordirlands gräns som måste lösas.
Bästa vänner
Både Danmark och Sverige hör till Storbritanniens närmaste vänner i EU. Länderna har likartad inställning till frihandel, vill hålla igen på utgifterna i EU-budgeten och är icke-euroländer som håller ett vaksamt öga på att inte euroländerna med Frankrike och Tyskland i spetsen drar iväg på egen hand.
Men idén om att Storbritannien skulle kunna förhandla vid sidan av med vissa länder har kommit på skam.
- Hittills har alla EU-länder lyckats hålla ihop och slutit upp bakom EU-förhandlaren Michel Barnier, säger Eva Sjögren.
Fakta: Vägen mot brexit
Storbritannien folkomröstade i juni 2016 om utträde ur EU, 52 procent röstade ja till brexit.
I fjol meddelade landet formellt sin avsikt att lämna unionen den 29 mars 2019.
Utträdesförhandlingar med EU har pågått sedan i somras och vissa frågor har lösts, till exempel vad som ska gälla för de EU-medborgare som bor i Storbritannien, och vice versa. På ett toppmöte i mars antog EU-ledarna direktiv för nästa förhandlingssteg, det om den framtida relationen mellan EU och Storbritannien.
I oktober hoppas parterna ha nått en uppgörelse om utträdet, som kan skickas för godkännande i berörda parlament.
Storbritannien lämnar formellt EU den 29 mars 2019, oavsett om någon uppgörelse har nåtts eller inte. Om en uppgörelse finns inleds omedelbart en nära två år lång övergångsperiod, för att invånare och företag ska hinna anpassa sig till den nya situationen. Den löper ut den 31 december 2020.