Barn under 12 och äldre över 80 föreslås inte få rätt till personlig assistans. Arkivbild.
Barn under 12 och äldre över 80 föreslås inte få rätt till personlig assistans. Arkivbild.

Assistans för barn görs om i förslag

Funktionshindrade barn under tolv år och funktionshindrade över 80 föreslås inte få rätt till personlig assistans. I ett första utkast till regeringens LSS-utredning, som SVT Nyheter tagit del av, lyfts andra former av stöd fram. Kritiker varnar för svåra följder.

ANNONS
|

Regeringen tillsatte utredningen av LSS, lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade, våren 2016. Målet är att "skapa en långsiktigt hållbar ekonomisk utveckling av insatsen och få till stånd mer ändamålsenliga insatser i LSS".

I ett första arbetsmaterial, ett utkast, föreslår utredaren Gunilla Malmborg bland annat att barn under tolv år inte längre ska ha rätt till personlig assistans, oavsett funktionshinder, enligt SVT.

"Otroligt steg tillbaka"

I stället föreslås nya stödformer. Enligt utkastet får barn med psykisk funktionsnedsättning, med aggressivt och utåtagerande beteende, rätt till en annan sorts assistans med fokus på övervakning. Barn som har stora vårdbehov över hela dygnet kunna få "aktiv tillsyn av övervakande karaktär".

ANNONS

Barn som inte har så stora omvårdnadsbehov ska kunna få ett boendestöd.

- Det här slår mot barn med ganska omfattande funktionsnedsättningar som tack vare assistansen ändå kan leva bra barnliv, som barn gör, säger Maria Persdotter, ordförande i Riksförbundet för rörelsehindrade barn och ungdomar.

- Vad jag förstår innebär det här någon slags vård i hemmet, där de blir inlåsta i sina hem. Det är ett otroligt steg tillbaka.

Oppositionen reagerar

- Det skulle få förödande konsekvenser för barn med assistans och deras anhöriga, hävdar kristdemokraten Emma Henriksson, ordförande i riksdagens socialutskott.

Äldre funktionshindrade, över 80 år, föreslås enligt underlaget få hjälp via den kommunala äldreomsorgen.

ANNONS

För personer som fyller 80 och förlorar sin nuvarande assistans skulle det innebära ättestupan, enligt henne.

Centerns vårdpolitiske talesperson Anders W Jonsson, kallar förslagen i utkastet "hårresande".

Expertmöte i förrgår

- Direktiven i utredningen är tydliga, att det ska sparas in inom den statliga assistansersättningen, säger Mikael Klein, intressepolitisk chef vid Funktionsrätt Sverige och expert i utredningen.

Utredare och experter träffades på onsdagen och de fick då ta del av det nya arbetsmaterialet. Klein vill inte kommentera det i detalj.

- Diskussionspunkten var personlig assistans och hur kostnader kan minska som direktiven skriver.

Utredare Gunilla Malmborg ska presentera ett slutgiltigt resultat i oktober.

"Ska inte försämra"

TT har sökt barn- och äldreminister Åsa Regnér (S), vars presstab hänvisar till utredaren.

"Vi arbetar med att hitta olika lösningar på det uppdrag vi har och under arbetets gång tar vi fram utkast till texter som innehåller tankar kring olika möjliga förslag som vi diskuterar i expertgruppen", skriver Gunilla Malmborg i ett meddelande till TT.

ANNONS

"Min avsikt, som jag har varit tydlig med, är inte att lämna förslag som innebär försämringar för barn och deras familjer. Utredningens arbete pågår och jag ska lämna ett betänkande den 1 oktober. Först då kommer det att finnas färdiga förslag."

TT

Fakta: Personlig assistans

Lagstiftningen bakom assistansen är en rättighetslag för funktionshindrade, LSS, som infördes 1994.

1994 fick 6100 personer statlig assistansersättning. 20 år senare var de över 16000.

Den statliga ersättningen är till för dem med hjälpbehov över 20 timmar per vecka.

Kommuner ska stå för assistansen för dem med mindre behov än 20 timmar/vecka.

I januari i år hade cirka 14800 statlig assistans, cirka 1 300 färre än 2015.

Mellan år 2000 och 2015 fördubblades utgifterna från knappt 14 till 29 miljarder kronor, om kommunernas och statens kostnader läggs samman.

Den statliga assistansersättningen, den större delen, ökade från drygt 11 till nästan 25 miljarder under samma period.

2016 minskade utgifterna för den statliga ersättningen till 21,5 miljarder.

2017 beräknas utfallet ha blivit 23,2 miljarder.

Inför 2016 uppmanade regeringen Försäkringskassan att bidra till att bryta utvecklingen av kostnaderna.

I regleringsbrevet till Försäkringskassan inför 2017 togs ordet bryta bort, men regeringen bad myndigheten att ha särskilt fokus på den ökande timutvecklingen.

Hälften av ökningen till 2015 beror på att fler grupper, genom lagändringar vid några tillfällen, har fått möjlighet till personlig assistans. Det gäller bland annat att personer som fyller 65 år har fått rätt att behålla assistans.

Källor: Regeringskansliet, Försäkringskassan

ANNONS