Efter 29 förhandlingsdagar i rätten kom domen på onsdagen mot den man som stått åtalad för ett stort antal sexövergrepp via nätet. Listan av åtalspunkter är lång: bland annat våldtäkt mot barn, grovt sexuellt övergrepp mot barn, grovt utnyttjande av barn för sexuell posering, köp av sexuell handling av barn, grovt barnpornografibrott och sexuellt ofredande. Rätten summerar att han begått omkring 120 brott mot 62 av de 63 flickorna.
Brotten har skett från 2015 till början av december 2017. Mannen har kontaktat unga flickor via olika nätforum, främst Yellow/Yubo och Snapchat, och har genom hot och lockelser förmått dem att utföra olika handlingar av sexuell karaktär. Mannen har ljugit om sin identitet och sin ålder. Vartefter har kraven trappats upp. Många av flickorna har tagit oerhört illa vid sig. "Känslor av äckel och självförakt har beskrivits i flera fall. Det har hos målsäganden även förekommit självmordstankar", skriver rätten i domen.
Våldtäkt över nätet
Rätten dömer mannen för våldtäkt trots att han vid de aktuella tillfällena inte träffade flickorna utan endast hade kontakt med dem över nätet.
- Från min synvinkel är det glädjande att tingsrätten delar vår uppfattning att det ska rubriceras som våldtäkt mot barn trots att det skett via internet. Kränkningen var så allvarlig, säger Andreas Ekengren
Vid två tillfällen har mannen träffat flickor. Vid det ena tillfället handlar det om sexuellt ofredande då han tagit på flickans kropp, vid det andra tillfället handlar det om köp av sexuell handling av barn då han erbjöd flickan pengar i utbyte mot sexuella tjänster.
Tror på berättelserna
Mannen döms för brott mot 62 av 63 flickor som stod som målsägande flickorna.
- I ett fall har han inte fällts för att flickan var över 15 år. Då krävs det mer för en fällande dom. Men vi har i samtliga fall trott på målsägandena i deras berättelser, förklarar rådman Marie Sobilius.
Åklagaren har ännu inte beslutat om domen ska överklagas.
- Vi får sätta oss ner och tittat på de delar där åtalet ogillas och se om det är något vi ska gå vidare med. Vi får bestämma oss när vi läst domen noggrant, säger Andreas Ekengren.
Mannen har genomgått en rättspsykiatrisk undersökning. Men utlåtandet reser inga hinder för att döma mannan till fängelse. Han kvarstannar i häktet till domen vinner laga kraft. Han är tidigare dömd för liknande brott.
Mannen döms också att betala skadestånd till 53 av flickorna på mellan 5000 och 155000 kronor, sammanlagt drygt en halv miljon kronor.
Den dömde mannens advokat Barney Fyman befinner sig utomlands och har inte möjlighet att kommentera. "Jag har ännu inte kunnat läsa domen", skriver han i ett sms till TT.
Fakta: Så talar du med dina barn om risken på nätet
Rädda Barnen ger på sin hemsida råd till föräldrar hur de ska prata med sina barn om risken att bli utsatt på nätet:
1. Bygg en tillitsfull relation – var närvarande i barnets liv så mycket du bara kan, inte minst på nätet.
2. Var nyfiken på vad barnet gör, även på nätet – fråga ”Vad har du gjort på nätet idag?”
3. Informera lagom – förklara att finns personer på nätet som vill barn illa men som låtsas vara snälla.
4. Undvik att skrämmas – passa på att prata till exempel när media rapporterar om ämnet.
5. Behåll lugnet – ta upp ämnet när du själv är lugn.
6. Det inte är fel att vara nyfiken, men en bra regel är att aldrig lämna ut personuppgifter eller skicka bilder till någon man inte känner.
7. Lär barnet att det är okej att säga nej – det viktigt att lära barn att det alltid är okej att säga nej om något inte känns bra.
Vad gör man om man misstänker att barnet blivit utsatt:
1. Prata med barnet och berätta att du är orolig.
2. Utforska brett och inte bilda sig en hypotes om vad det är som hänt för snabbt, eftersom det kan göra att barnet känner sig hotat, låser sig och inte vill berätta.
3. Ställ konkreta frågor: Vad har du varit med om på nätet i dag? Vem har du träffat och hängt med? Vad brukar ni chatta/prata om?
4. Hitta fler tillitsfulla vuxna. Ibland vill barnet berätta, men inte för just dig – kanske farfar, mormor, skolkuratorn eller ett äldre syskon.
5. Vem vänder man sig till? Du kan ringa till Rädda Barnen eller socialtjänsten för att få råd. Har du en starkare oro, vänd dig till polisen.
Källa: Rädda Barnen
