Vi sparar data i cookies, genom att
använda våra tjänster godkänner du det.

Solros som trivs i Johans omvårdnad

Mer eller mindre bråttom kan det vara beroende på vem som gynnas eller missgynnas av en åtgärd.
För brått. Den som rev ner staketet längs Laholmsvägen borde ha tänkt efter innan han handlade. Det tyckerLennart Svensson som upprörs över att kommunen tog bort det enda skyddet mellan husen och den snabba trafiken på Laholmsvägen.

– I vissa lägen är det tydligen väldigt bråttom. Ulf Holm hade inga problem med att plocka ner staketet, men han vet inte när det finns pengar till ett nytt. Det är förfärligt! tycker Lennart Svensson.

Lättcyklat. Om man ska ta sig till Flygstaden från de västra delarna av Halmstad utan bil går det utmärkt att cykla över Pålsbo, tipsarTorsten Andersson i Söndrum.

– Där är det cykelbana hela vägen. Om man cyklar via Kyrkvägen behöver man bara köra hundra meter utanför cykelbanan, säger han.

Torsten Andersson säger också att cykelviadukten över nya delen av Kustvägen är färdig sedan någon månads tid.

– Jag undrar också varför man inte först byggde en förbindelse över Nissan så att den var klar innan ombyggnaden av Kustvägen, säger han.

Möjligen hade det att göra med politikernas tidigare erfarenhet av det starka motståndet från vissa håll mot en hamnled. Kanske man tänkte att om vi bygger en fyrfilig väg som övergår i två filer så fattar folk att en tunnel eller bro är en nödvändig fortsättning...

Flyktingar. Så till en aktuell fråga, nämligen hur flyktingarna ska behandlas i Sverige. Halmstad har beslutat att ta emot 200 flyktingar nästa år, vilket är 50 fler än man tidigare haft avtal om.

– Man ser invandrare sitta och tigga vid Stora torg. Ska nu de nya flyktingarna kommunen tänker ta emot också sitta där och tigga, eller hur tänker man ordna bostad och jobb åt dem? undrarLennart Bengtsson.

Först ett klargörande: de personer som spelar dragspel, eller kanske enbart tigger pengar, är inga flyktingar eller invandrare. Som HP tidigare rett ut så kommer de från länder inom EU och har, enligt polisen, rätt att spela på gatan och ta emot pengar.

När det gäller flyktingarna så förklararRaija Martinsson på arbetslivsförvaltningen hur det hänger ihop.

– Staten beslutar hur många flyktingar vi ska ta emot och betalar kommunen för att de ska få bosätta sig här.

– De flesta nyanlända till Halmstad bor hos bekanta eller släktingar till att börja med. Andra bor i lägenheter som Migrationsverket hyr. En tredje grupp har själv skaffat kontrakt på bostäder.

Enligt Raija Martinsson får flyktingar vänta i sex–nio månader på att få en bostad.

– Då handlar det om lägenheter som inte ligger i de mest attraktiva områdena. Flyktingar går inte före i någon bostadskö. Bara när det gäller kvotflyktingar som vi förbundit oss i FN att ta emot så är vi skyldiga att skaffa fram lägenheter. Men det är en liten grupp, bara fyra personer i år.

Av 300 flyktingar som kommit till Halmstad sedan 2001 har 60 procent i dag egen inkomst eller studerar medan en tredjedel helt eller delvis har försörjningsstöd från kommunen.

Välkomna att ringa igen i dag.