Sanna Nielsen var oerhört favorittippad inför lördagens deltävling i Linköping. En satsad hundring på hennes ballad Undo gav knappt insatsen tillbaka och i normala fall skulle ett sådant favoritskap kunna sänka den bästa. Men inte Sanna Nielsen. Mycket beroende på att hon inte känt till det.
–Det är klart att jag hört om det, men jag har faktiskt inte velat veta allt som har skrivits. I morse fick jag dock en massa meddelanden från min sambo och mina släktingar som berättade en del och jag blev såklart oerhört smickrad över allt fint som stått, säger hon strax efter det att hon gått av scenen.
Framförallt är det Sannas bombsäkra röst som fått tyckare och nu publiken att gå ner i brygga och i och med Ellen Benediktssons avancemang från Malmö i förra veckan så kan man kanske se en trend? Ballader med skickliga sångerskor funkar bättre än storslagna nummer som satsar på pyro och färgsprak.
–Folk får helt enkelt chansen att sätta sig ner och lyssna lite, de här låtarna sitter nog bra mellan all underhållning i programmet, säger hon.
Sanna Nielsen är med i Melodifestivalen för sjunde gången och får därmed räknas som rejält rutinerad i sammanhanget. Känslan av att stå där på scenen var dock precis lika härlig som förr.
–Det var magiskt. Jag gick upp där på och tänkte ”Tänk inte på något, Sanna. Kör bara!”
Sanna Nielsen får sällskap av reggaetonsvängiga Panetoz som följer upp sin monsterhit Dansa pausa med Efter solsken, en glädjespridare som fick upp folk ur sofforna. Till andra chansen gick tävlingens andra veteran Martin Stenmarck med sin När änglarna går hem och nykomlingarna och X-Factorfavoriterna JEM med sin housedänga Love trigger.
Under sändningen från Linköping firades också två Eurovision-giganter: Abba och Herreys. De senare fanns på plats för att sjunga en upphottade Diggiloo Diggiley tillsammans med kingen himself Sean Banan.
