Vägkanten en oas för alla bin

Johan Larssons majsfält vid vägen mellan Veinge och Göstorp kantas av blå blomster. Väldigt vackert, men skönheten är egentligen en ren bisak.

ANNONS
|

– Mest är det bovete. Det blåa är en honungsört, och sedan finns det persisk klöver och lite koriander, säger Johan Larsson.

Örterna är noga utvalda för att locka till sig bin och humlor. Bakom satsningen står Arla, som har sökt efter lantbrukare som ville upplåta ett halvt hektar för att gynna bina genom att odla så kallad bifodergröda.

– Vi såg detta i ett nyhetsbrev. Arla stod för hela kostnaden och vi tyckte det var en rolig grej, säger Johan Larsson som driver gården Larsgård tillsammans med sambon Anna Pettersson.

I början,berättar han, var han tveksam till om bisådden, några meter bred utmed åkern, skulle ha effekt. Men effekt blev det.

ANNONS

– Det är uppenbart när man kommer hit. Man riktigt ser hur det rör sig här. Det är humlor hela vägen, säger Johan Larsson.

– Nu när man ser vilket liv det blev tror jag säkert att vi kommer att fortsätta med detta.

Då blir det kanske ännu bättre. Att biblommorna hamnade bredvid ett majsfält var egentligen inte optimalt, medger han.

– Majsen har ingen glädje av bin. Men vi kom på det här rätt sent i våras och då var det mesta redan sått. Majsen är ofta det man sår sist och då hade vi chansen att lägga det här.

Syftet med Arlas satsning är att ge en hjälpande hand till de vilda bina – dit även humlor räknas – som annars har fått det allt svårare att överleva.

– Ju modernare det blir desto mer monotont odlingslandskap. I Sverige är det väl rätt okej, men i många stora odlingsländer är det vanligt att köra samma gröda på samma fält år efter år, säger Johan Larsson.

Mindre blommor, färre bin. Det påverkar förstås pollineringen bland de grödor som verkligen behöver den. Exempelvis åkerbönor och raps.

Johan Larssons blå vägkant är en sällsynt oas för insekter även i den här sydhalländska omgivningen.

ANNONS

– Här finns inte mycket blommor. När vägkanterna har blommat över klipps de ner och då finns det inget kvar där heller, säger han.

– Bina är viktiga och de minskar i antal. Jag läste att en tredjedel av allt vi äter är beroende av pollinering.

På Larsgårdsfacebooksida har Johan Larsson och Anna Pettersson tipsat folk om att ta en sväng förbi platsen och spana in insektslivet. Där deklarerar de också att det kommer att bli en fortsättning kommande år.

– Det känns som att de långsiktiga effekterna kommer att vara positiva. Det är en sådan liten kostnad och så enkelt att göra någonting. Vackert att titta på är det också, säger Johan Larsson.

ANNONS