Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det.

Riktig journalistik gör skillnad.

1/2

Tillstånd för småkvarnar kan kosta en miljon

Gränshuskvarns och Värestorps kraftverk i Smedjeån har funnits i hundratals år. Men nu tvingas ägarna söka tillstånd. En oviss process som kan kosta upp till en miljon kronor.

Värestorps kvarn utanför Ränneslöv räknar sina anor sedan medeltiden på 1400-talet. Gränshuskvarn någon kilometer uppströms kan minst följas tillbaka till 1830, då det låg under Vallens säteri.
Den långa traditionen av att utvinna energi ur vattendraget har hittills räckt gott och väl som lov.
Inte längre. Nya prejudicerande domar har gjort att urminnes hävd numera inte anses ha rättskraft för de små kraftverken.
Länsstyrelsen i Halland kräver att ägarna måste söka tillstånd för att få dämma och avleda vatten och fortsätta med turbindriften.

Mats Lindberg, kraftverksägare.
Bild: Jonatan Gernes

– Jag tycker att det är jävla orättvist.
Mats Lindberg, ägare till Gränshuskvarns kraftverk, skräder inte orden.
– De ger sig på oss små, som har svårt att hävda oss, men struntar i de stora kraftverken i Norrland. Det ser jag ingen rättvisa i.
– Från att vara miljövänliga ses vi som oönskade. Av någon anledning vill de ha bort oss, säger Mats Lindberg.
Anders Jauring, som äger Värestorps kraftverk, förstår inte varför.
– Jag tycker inte att vi har fått något svar. Plötsligt säger man att urminnes hävd inte gäller längre. De väljer oss mest försvarslösa. Vattenfall rår de uppenbarligen inte på.

Tidsfristen de har fått för att söka tillstånd hos mark- och miljödomstolen går ut i september. Annars kan det bli dryga viten.
Men dyrt blir det ändå. Kraftverksägarna har fått uppgift om att tillståndsprocessen kostar allt mellan 200 000 kronor och en miljon. 
Processen tar minst ett år – om ingen överklagar. Men protester är att räkna med. I liknande fall har föreningar som Älvräddarna och sportfiskare tyckt att anläggningarna helst ska bort och fiskarna få fri väg att vandra.
– Vi har smoltgaller och laxtrappor som fungerar. Det finns inte bättre, säger Mats Lindberg.

Walter Johansson, kraftverkskonsult.
Bild: Jonatan Gernes

Alla håller kanske inte med och det skulle kunna resas krav på omlöp och faunapassage. Men det vore ett misstag, anser kraftverkskonsulten Walter Johansson.
Han håller i arbetet med att söka tillstånd för de två kraftverken, som blir först ut i Laholm.
– Det finns ett naturligt vandringshinder i Värestorp. Lax och öring tar sig förbi, men svagsimmande arter klarar det inte. Om man bygger faunapassager underlättar man också för främmande, invasiva arter att ta sig upp i vattendraget, säger Walter Johansson.
I miljökonsekvensbeskrivningen måste kraftverken beskriva ett noll-alternativ. Hur Smedjeån skulle se ut om verksamheten inte fanns.
– Vem kan veta hur det såg ut för 500, 600 år sedan? Det har tillkommit vägar och massa annat som inte fanns då. Det är en omöjlighet, säger Walter Johansson.
Noll-alternativet, enligt honom, blir därför att allt ser ut som det gör i dag.

Tidigare har länsstyrelsen gått hårt fram och förbjudit småkraftverk. Det drabbade Allareds mölla i Brostorpsån. Men där fick länsstyrelsen bakläxa i domstol. Efter det bytte myndigheten taktik och började kräva tillstånd i stället.
– Jag pratade med landshövdingen Lena Sommestad i förra veckan om kraftverken. Hon sade att länsstyrelsen aldrig kan kräva att dammar rivs, säger Ove Bengtsson (C), ordförande i Laholms miljö- och byggnadsnämnd och granne till kvarnarna i Smedjeån.

Tänk om, funderar Mats Lindberg, tänk om dammar, tilloppsrännor, utloppskanaler och andra anläggningsdelar får finns kvar, men kraftverken nekas tillstånd att låta turbinerna generera el.
– Vad blir då miljövinsten med detta? frågar han sig.