Det finns ett flertal vägar runt om i Laholms kommun som ägs av Trafikverket, men där kommunen har hand om vägbelysningen.
På många håll finns de traditionella trästolparna kvar. Men besiktningar visar att de börjar bli dåliga.
– Det är gamla stolpar med (impregneringsmedlet) kreosot i. En del är friska, andra har blivit utdömda. Nu har frågan kommit upp om vi ska ersätta dem med nya stålstolpar eller om vi ska rasera dem, säger Kristian Svärd, projektledare för gatubelysning i Laholms kommun.
Det är inte aktuellt att sätta nya trästolpar med hälsovådligt kreosot. Och att byta till stålstolpe är inte enkelt. Trästolparna har gammaldags luftledning. Moderna stolpar kräver nedgrävd kabel.
Man byter heller inte gärna en enstaka stolpe. Snarast kan man betrakta en gatubelysningsanläggning som en julgransslinga, där en defekt ljuspunkt påverkar en hel vägsträcka.
Stor översyn av trästolpar utmed vägar i Laholms kommun
Hela Laholms kommun ska ses över. Hittills har sex vägar pekats ut, där det finns anläggningar med dåliga trästolpar: väg 582 (från Kornhult och norrut), väg 550 (Ahla), väg 540 (Veinge), väg 554 (Bölparp) och väg 539 (Kövlinge).
– När jag bara tittar snabbt här är det nog runt 50 stolpar som klassats ut. Det springer fort iväg, säger Kristian Svärd.
Statliga Trafikverket äger som sagt vägarna i fråga. Men därifrån är intresset för att bibehålla belysningen obefintligt.
– Jag har ställt frågan om Trafikverket är intresserade av att ta över driften på armaturerna och det är de inte. Samtidigt är de noga med att det inte är de som släcker utan vi, säger Kristian Svärd.
Dyrt och besvärligt att reparera vid Trafikverkets vägar
Enligt Kristofer Johansson, kommunens driftchef, skulle det kosta omkring 20 000 kronor att byta en enda lyktstolpe.
– Fast jag tror knappt att det räcker, när det är på mark som inte är kommunal. Arbetsmiljömässigt är det helt andra saker som krävs när du är på Trafikverkets vägar. Det kostar många tusenlappar. Är det dessutom på en väg utan kommunalt ansvar för trafiksäkerhet är det än mindre motiverat, säger Kristofer Johansson.
Tror du att det blir rasering?
– Det blir rasering av hela anläggningar, ja. Men vi koncentrerar oss på där de är som sämst, är utdömda och där de gör minst nytta. Det handlar om gamla träbelysningsanläggningar med ledningar som varken är godkända för elsäkerhet eller arbetsmiljö, säger Kristofer Johansson.
Rasering kan ske nästa år
Var mörkläggningen börjar är inte bestämt.
– Vi är i ett utredningsskede än så länge, säger Kristian Svärd och tillägger:
– Vi kommer inte att göra något i vinter. I så fall blir det under vår eller sommar nästa år.
Det knepiga ägaransvaret för vägbelysningar härrör från avregleringen av elmarknaden på 90-talet. Kommuner och stat har inte kunnat enas om ansvarsförhållandet. Problematiken är inte unik för Laholm utan gäller i hela landet.
