Lagan blev testplats för att rädda hotad ål

Sedan en vecka tillbaka har ett viktigt naturprojekt ägt rum vid Laholms kraftverk. Det har handlat om lösningar för att hjälpa den akut hotade ålen att kunna ta sig förbi kraftverk.

ANNONS
|

På cirka fyrtio år har de ålyngel som vandrar uppåt i de svenska vattendragen för att ta sig till insjöar minskat med mellan 90 och 97 procent. Det berättar fiskevårdare Jonas Elghagen när HP möter honom vid kraftverket i Laholm.

Under en veckas tid har han varit på plats för att testa så kallade ålramper. Ålrampen är en konstruktion med en lutande matta där ålynglen vandrar upp och sedan fångas så att de med mänsklig hjälp kan förflyttas förbi kraftverken.

Kraftverken är nämligen en av bovarna till att antalet yngel minskat drastiskt.

– De har svårt att ta sig förbi dem. Sedan är klimatförändringar och fisket även ett problem. De har fiskats i alla tillväxtstadier, säger Jonas Elghagen.

ANNONS

Det hela är en del av ett treårigt projekt vid Karlstads universitet i samarbete med forskningsrådet Formas, Sveriges lantbruksuniversitet och kraftverksindustrin.

Redan förra året började Jonas Elghagen att testa ålrampen i en kontrollerad miljö vid en vattenbassäng vid Laholms kraftverk. Nu testades ramperna på vilda ålyngel i Lagan.

Det som han vill veta är vilket material som ålarna tycks föredra att gå upp på för att kunna samlas in, samt vilken placering i vattnet som är den bästa för ålrampen.

–Vi testar tre material. Det har visat sig att ett av dem har varit ledande. Det heter EF16 och är ett material som jag har tagit fram. Vi har upprepat försöken för att kolla om det är samma trend som i kontrollerad miljö och det verkar så.

Efter projektet kan tillverkningen av ramper med det bästa materialet börja och ramperna användas bland annat efter västkusten.

Vid Laholms kraftverk sker redan insamling av ål och under förra året hjälptes 100 kilo ålyngel förbi kraftverket. Bakom sig har dessa små yngel en makalös resa.

– Ålarna vandrar från sjöarna ut till havet och följer västkusten mot Norge. Sedan tar de sig hela vägen till Sargasso i Västindien där de sägs leka, säger Jonas Elghagen.

ANNONS

Det är där som ynglen sedan föds.

– De driver tillbaka mot Europa med Golfströmmen. Därefter tar de sig upp i åar och sjöar i Europa där de lever. Ålen har en avancerad livscykel, förklarar han entusiastiskt.

Varför är det då så viktigt att hjälpa ålarna till överlevnad?

– De har en stor betydelse i näringskedjan. Ålynglen är en stor källa till mat för andra arter. Om vi människor har ställt till med något kan jag också tycka att det är moraliskt rätt att försöka rätta till det.

ANNONS