Inte minst när det gäller den planerade bebyggelsen i kvarteret Hästen har det gnisslat mellan motstående intressen.
Laholms innerstad pekades på 1980-talet ut som riksintresse för kulturmiljövård. Därför har länsstyrelsen menat att höga hus skulle påverka riksintresset negativt.
Kommunen å sin sida har argumenterat att vikten av förtätning och fler bostäder borde vara minst lika viktigt.
Nu vill länsstyrelsen ha en dialog. 2017 och 2018 tänker myndigheten i tur och ordning träffa alla de halländska kommunerna för diskussioner.
– Vi har sett en ökad efterfrågan från kommunerna om att göra riksintressena tydligare, säger byggnadsantikvarie Niklas Greve som ska leda projektet.
– Det har hänt ganska mycket sedan riksintressena först pekades ut, kanske främst i innerstäderna. Därför har vi påbörjat det här projektet för att i samråd med kommunerna få fram nya, tydligare beskrivningar, fortsätter han.
Grovt räknat tänker sig Niklas Greve att avsätta tre månader för varje kommun. Det är tänkt att bli möten med både politiker och tjänstemän, liksom besök på de platser som kan vara aktuella för diskussioner.
Kommer kommunerna att kunna lobba för nya tolkningar av riksintressena?
– Syftet är att komma överens. Vi vill berätta varför vi tycker att riksintressena är viktiga och att kommunerna är med på tåget. Kommunerna har en helt annan närhet till de här områdena än vi och det är viktigt att de kommer till tals, säger Niklas Greve.
Inom Laholms kommun välkomnar man förstås möjligheten att tala för sin sak.
– Vi träffade länsstyrelsen bara för någon vecka sedan för att prata om bland annat Hästen. Vi som kommuner har fått på oss uppgiften från staten att bygga bostäder, det har de satt som högsta prioritet. Här i Laholm har vi svårt att uppfylla det uppdraget, säger kommunstyrelsens ordförande Elisabet Babic (M).
– Nu vill vi ge vår syn på hur vi tycker att vi tar det ansvaret, fortsätter hon.
Niklas Greve anser inte att intressena nödvändigtvis behöver stå i benhård konflikt.
– Meningen med riksintresset är att kunna ha en utveckling i staden så att man ändå behåller de värden som finns. Inte att de ska lägga en död hand över utvecklingen, säger han.
