Hälledemannens ansikte gav polisen nya tips

Efter att bilderna på Hälledemannen publicerats fick polisen in tips som man betecknar som ”intressanta”.
– Om det här kan hjälpa till att lösa fallet vore det helt fantastiskt, säger konstnären Oscar Nilsson som skulpterat fram mannens ansikte.

ANNONS
LocationHällede||

På onsdagen släppte polisen bilder på hur man tror att brottsoffret i Hällede har sett ut. Förhoppningen är att någon ska känna igen honom och lämna uppgifter så att utredningen kan komma framåt.

– Vi fick in några tips redan i går. Ett par av dem är intressanta och vi ska följa upp dem i nästa vecka. Mer än så kan jag inte säga just nu, säger Lars-Gunnar Perlinger vid dödsfallsgruppen i polisområde Halland på torsdagen.

Blandade känslor

Den som modellerade fram ansiktet åt polisen är arkeologen och konstnären Oscar Nilsson. Han arbetar annars med att levandegöra arkeologiskt material, där kvarlevorna är mycket gamla.

ANNONS

– Jag tackade ja till det här med lite blandade känslor. Den här personen har faktiskt levt för kanske bara tre år sedan. Det känns i maggropen, säger Oscar Nilsson.

”Det känns i maggropen”, säger Oscar Nilsson om att sätta ansikte på en person som nyligen levt. Det är andra gången han arbetar på det här sättet för polisen. Runt 2007 rekonstruerade han ett annat mordoffer, den så kallade Ekebymannen.
”Det känns i maggropen”, säger Oscar Nilsson om att sätta ansikte på en person som nyligen levt. Det är andra gången han arbetar på det här sättet för polisen. Runt 2007 rekonstruerade han ett annat mordoffer, den så kallade Ekebymannen. Bild: Kerstin Magnusson/Polisen

Han behövde dock inte komma i personlig kontakt med det Hälledemannens kranium.

– Nationellt forensiskt centrum gjorde en scanning på originalskallen. Det var otroligt noga dokumenterat på foto och 3D-bilder som jag kunde vända och vrida på. Det gjorde att jag kände att jag inte behövde se originalet.

LÄS MER:Avsnitt 28: Två år sedan likfyndet på Hallandsåsen: ”Sista utvägen nu”

Bygger muskel för muskel

Utifrån kraniet kan man dra långtgående slutsatser kring hur personen har sett ut, förklarar Oscar Nilsson.

– Våra utseenden beror till stor del på hur skallen är formad. Med vana ögon kan man se musklernas utbredning i ansiktet och om det varit en kraftig muskulatur eller inte.

Han bygger muskel för muskel i lera. Tjockleken på muskler, fett och hud arbetas fram via små markörpinnar – ”peggar” – som fäst på det konstgjorda kraniet och ger utgångspunkter för hur tjock vävnaden ska vara.

– Jag brukar använda 32 punkter. Och jag fyller på med lera tills de täcks. Då har man en sannolik tjocklek. Sedan finns det teknik för att mäta och kalkylera sig fram till ögonens, näsans och munnens form, säger Oscar Nilsson.

ANNONS

– Det jag behöver veta innan jag börjar är fyra saker: kön, ålder, etnicitet och vikt. En normalviktig 50-årig man från Skandinavien har förstås en annan vävnadstjocklek än en 20-årig kvinna från Sydostasien, fortsätter han.

Extra fett

Hälledemannens vikt har varit ett frågetecken. Bara benrester fanns kvar och skelettet var inte komplett. Men klädrester som hittades på fyndplatsen – underkläder och t-shirt – tydde på att han varit rätt kraftig.

– Polisen tyckte att de såg stora ut. Utifrån det har jag lagt på lite extra fett i ansiktet med tanke på att han kan ha burit på några kilo för mycket, säger Oscar Nilsson.

På frågan om det inte är svårt att återskapa näsan från ett näslöst kranium blir svaret nej.

– Just näsan brukar vara bland det mest träffsäkra när man gör en rekonstruktion och kan jämföra med originalet. Man kan bedöma näsans form, storlek och karaktär ganska väl från näsöppningens ledtrådar. Det finns också ett utskott som brosket till nästippen växer ifrån.

Troligen kortklippt

Att Hälledemannen visas som snaggad baseras på korta hårstrån som fanns kvar i nacken. Med modern dna-teknik kan man dra ännu fler slutsatser om utseendet. Men data saknas som kan berätta om hans hy och hårfärg. Därför har Oscar Nilsson valt att göra Hälledemannen i ”svart-vitt”.

ANNONS

2006 rekonstruerade han den välkända Bockstensmannen, som hamnade i en mosse på 1300-talet. Oscar Nilsson berättar att ny teknik visar att Bockstensmannen inte var blond, som man tidigare trott.

– I höstas kunde genetikerna sekvensera fram att han hade blå ögon, ganska ljus hy men väldigt mörkt hår. Jag gjorde honom rödblond. Vi pratar om att piffa till honom med ny hårfärg. Det är ett sätt att bokstavligen visa det som hänt med ny teknik, säger Oscar Nilsson.

LÄS MER:Ansiktet i lera sista chansen att spåra Hälledemannen

LÄS MER:Likdelar hittades på åsen – nu släpper polisen modell över mordoffret

LÄS MER:Skelettet efter mördad man låg flera månader i skogen

ANNONS