Vi sparar data i cookies, genom att
använda våra tjänster godkänner du det.

Professorn Ewa Mellerowicz inspekterar de fem år gamla genmodifierade hybridasparna på försöksodlingen i Våxtorp. Bild: Privat
Professorn Ewa Mellerowicz inspekterar de fem år gamla genmodifierade hybridasparna på försöksodlingen i Våxtorp. Bild: Privat

Forskning i Våxtorp ska minska fossila bränslen

Fältförsöket med genmodifierad hybridasp utanför Våxtorp har slagit väl ut. Forskningsresultaten ska hjälpa till att ersätta fossila bränslen på sikt.

Under ett par år fick 636 genmodifierade hybridaspar stå i jorden utanför Våxtorp och visa vad de gick för. Modifieringen som gjorts var för att få ut mer sockerarter i veden, för att kunna hantera biomassan i raffinaderier. Resultaten från fältförsöket har nu presenterats i en vetenskaplig artikel i Frontiers in plant science.

– Med dessa enzymer som bryter ner krävs det mindre energi och kemikalier i raffinaderierna. Detta är bättre ur miljösynpunkt och biomassan kan användas för att tillverka etanolbränsle eller för att ersätta alla fossila källor, exempelvis olja som behövs i processen för att tillverka plast, säger Ewa Mellerowicz, professor vid institutionen för skoglig genetik och växtfysiologi på SLU i Umeå.

– Fältförsöket gav mycket användbara resultat som inte hade gått att få fram i växthus, säger Ewa Mellerowicz.

En helt vanlig asp, varken hybridasp eller genmodifierad. Plantorna som involverats i försöket utanför Våxtorp tror inte SLU professorn kommer bli aktuella för marknaden i Sverige. Bild: Kenny Hjälte
En helt vanlig asp, varken hybridasp eller genmodifierad. Plantorna som involverats i försöket utanför Våxtorp tror inte SLU professorn kommer bli aktuella för marknaden i Sverige. Bild: Kenny Hjälte

Dessutom menar hon att platsen var väldigt bra, för ju närmare Umeå försöksytan kommer desto sämre möjlighet för aspen att ta sig. I söder är det längre vegetationsperiod.

– Det är dock en lång väg kvar i forskningen och eventuellt är företag intresserade att jobba vidare. Men genetiska plantor blir nog inte aktuellt för skogsägare att sätta i Sverige.

Forskarna ska titta vidare på en oavsiktlig men nog så intressant vedegenskap i klonerna.

– De hade en högre tillväxt. Vi ska se om vi kan ta reda på varför det blev så, säger Ewa Mellerowicz.

LÄS MER: Hybridaspar kan bidra till klimatomställning

Fler nyheter om Laholm hittar du här

Superlokalt – här får du senaste nytt från ditt område

De senaste lokala bostadsköpen hittar du här