Bönderna tyngs av allt mer regelkrångel

Antalet lagkrav på lantbruket har mer än fördubblats på 20 år. Det kostar tid och pengar för bönderna. En forskartrio letar nu efter förenklingar.

ANNONS
|

Jämfört med 1996 har antalet lagar och regler inom lantbruket ökat från 274 till 605 lagkrav.

–Det är en ökning med drygt 120 procent, säger Sara Bergström Nilsson, rådgivare på Hushållningssällskapet Halland.

Hushållningssällskapet har gjort granskningen tillsammans med Växa Sverige och Sveriges lantbruksuniversitet.

Med lagkrav menas antalet praktiska krav som ställs på lantbruket. Där ingår en växande skörd av anmälningar, tillstånd och journaler som lantbruken måste hantera.

–Antalet journaler som företagen ska föra har ökat från 5 till 24 och antalet anmälningar och tillstånd har ökat från 6 till 34. Det är väldigt mycket dokument som krävs, säger Helena Lans Strömblad, rådgivare på Växa Sverige.

ANNONS

Siffrorna har tagits fram som ett första led i ett treårigt forskningsprojekt med det passande namnet Byråkratin i lantbruket belastar och kostar.

EU är en förklaring till att reglerna blivit fler. Forskarna hoppas kunna minska på regelkrånglet.

–Ungefär 50 procent av lantbrukarna i en tidigare studie kände sig stressade av myndighetsutövning och lagstiftning. De upplevde också en ökad börda på lantbruket, med mycket frustration, stress och extra arbete, säger projektledaren Christina Lunner Kolstrup, arbetsmiljöforskare vid Sveriges lantbruksuniversitet.

Nästa del blir att titta på kostnaderna, i form av arbetstid, konsultarvoden och avgifter.

15-20 lantbrukare ska intervjuas på djupet. Samtidigt håller ett 70-tal lantbrukare på att föra dagbok under ett helt år. De registrerar tidsåtgång och kostnader för allt som har med myndighetskraven att göra.

I studien ingår Hansagård i Skottorp, ett lantbruk med cirka 200 mjölkkor. Gården drivs av Magdalena och Magnus Gustafsson.


    Mjölkbönder. Magdalena och Magnus Gustafsson på Hansagård i Skottorp. Bild: Jonatan Gernes
Mjölkbönder. Magdalena och Magnus Gustafsson på Hansagård i Skottorp. Bild: Jonatan Gernes

Det senaste halvåret har de haft länsstyrelsen på besök fyra gånger. Inräknat kommunen, mejeriet med flera har det blivit totalt åtta kontroller.

–Vi kanske är Sveriges mest välkontrollerade gård, säger Magdalena Gustafsson och ler snett.

– Det som irriterar mig är att alla tittar på samma pärmar och papper. Vår tid värderas inte så högt.

Men hon vill ändå inte vara utan regler.

ANNONS

– Vi måste ha regler och krav om vi ska kunna säga att svenska livsmedel är bra, men de borde samordnas bättre.

Magnus Gustafssontycker att lagstiftarna borde visa större tillit till bönderna.

– Hela verksamheten bygger på att vi håller kvalitet, annars går vi under. Sådant vi själva förlorar på att inte sköta måste kanske inte detaljregleras, säger han.

Regeringen vill också att bördan minskas. Det ledde till Förenklingsresan 2013, med 100 lättnader.

–Det var en del väldigt lågt hängande äpplen. Att språkgranska sin egen information, är det en förenkling? Vår ambition i projektet är att föreslå verkliga förenklingar, säger Sara Bergström Nilsson.

Projektet ska bli klart 2018.

ANNONS