Vi sparar data i cookies, genom att
använda våra tjänster godkänner du det.

Slutbetygen för niorna som gick ut i år har förbättrats jämfört med förra årets avgångselever i grundskolorna i Laholms kommun. Bild: Hossein Salmanzadeh / TT
Slutbetygen för niorna som gick ut i år har förbättrats jämfört med förra årets avgångselever i grundskolorna i Laholms kommun. Bild: Hossein Salmanzadeh / TT

Bättre resultat för elever i Laholms skolor

Trenden har vänt – årets niondeklassare går ut med högre betyg och fler som är behöriga till gymnasiet jämfört med förra årets svaga siffror.

”Katastrofalt dåliga” sade dåvarande ordförande i barn- och ungdomsnämnden (bun) om grundskolans resultat i Laholms kommun förra året. En fjärdedel nådde då inte behörighet till gymnasiet.

Nu har helt färska siffror från det nya precis avslutade läsåret presenterats för skolpolitikerna. De visar förbättring i alla kolumner.

– Meritvärdena är väsentligt högre i år jämfört med förra året, säger utbildningschefen Richard Mortenlind.

Gymnasiebehörighet

Det genomsnittliga meritvärdet för avgångseleverna i årskurs nio har ökat från 208,5 till 213. Andelen elever som är behöriga att läsa vidare på ett yrkesförberedande program har stigit från 75 till 82 procent. Andelen med godkänt i alla ämnen har ökat från 62 till 70 procent.

Richard Mortenlind är utbildningschef Laholms kommun. Han uppger att barn- och utbildningskontoret har jobbat hårt under det senaste året för att förbättra sina interna statistik- och analysverktyg. Bild: Carina Nilsson, arkiv
Richard Mortenlind är utbildningschef Laholms kommun. Han uppger att barn- och utbildningskontoret har jobbat hårt under det senaste året för att förbättra sina interna statistik- och analysverktyg. Bild: Carina Nilsson, arkiv

– En iakttagelse vi gjort är att andelen pojkar som når högre meritvärden och gymnasiebehörighet också har ökat, säger Richard Mortenlind.

Slutbetygen sattes för en dryg vecka sedan och statistiken är fortfarande preliminär. Den pågående sommarskolan kan förbättra resultaten ytterligare.

Vad ligger bakom de här förbättringarna?

– Det vi kan se är att skolorna arbetar för att lärarna i högre grad i sina arbetslag tillsammans försöker förstå elevernas kunskapsutveckling. Det är en utveckling som rektorerna driver.

Arbetssättet kallas för kooperativt lärande. Det har stöd i skolforskningen för att ge bättre resultat än när lärarna jobbar mer var för sig.

Bättre studiero

I två års tid har skolan också satsat på att med stöd av statsbidrag kompetensutveckla alla lärarna i specialpedagogik.

– Det ger lärarna ökad kompetens att analysera elevernas olika behov.

Det känns bra att det är på rätt väg.

Elevhälsan håller på att utvecklas för att bättre hjälpa elever med behov av särskilt stöd. Arbetet med ökad trygghet och studiero tros också avspeglas i betygen.

– Det känns bra att det är på rätt väg. Nu börjar jobbet för att bli bättre och bättre och säkra det på en rimlig nivå, säger Åke Hantoft (C), buns nya ordförande.

”Alla mätningar som görs är otroligt viktiga för att sätta mål och nå mål”, säger Åke Hantoft (C), ny ordförande i barn- och ungdomsnämnden i Laholm, om de nya siffrorna på skolornas resultat. Bild: Jonatan Gernes
”Alla mätningar som görs är otroligt viktiga för att sätta mål och nå mål”, säger Åke Hantoft (C), ny ordförande i barn- och ungdomsnämnden i Laholm, om de nya siffrorna på skolornas resultat. Bild: Jonatan Gernes

Resultaten skiljer sig åt mellan skolorna. Niorna på Lagaholmsskolan går ut med högst snittbetyg (219) i kommunen medan niorna på Våxtorpsskolan har högst andel behöriga att läsa vidare (88 procent). Veingeskolans elever ligger sämst till i alla mätvärden, med exempelvis bara 67 procent godkända i alla ämnen.

Resultaten i årskurs 9 för läsåret 2019/20
Skola Antal elever Meritvärde Andel elever behöriga till yrkesprogram Andel elever godkända i alla ämnen
Lagaholmssk. 115 219 80 % 74 %
Veingeskolan 91 210 80 % 67 %
Våxtorpsskolan 76 211 88 % 70 %
Totalt i kommunen 283 213 82 % 70 %

Svenska som andraspråk

På minussidan har betygen i årskurs 6 sjunkit. Årets genomsnittliga meritvärde på 273 är klart under fjolårets 302.

Än mer oroväckande är den låga läsförståelsen i årskurs 1 bland elever med svenska som andraspråk. Fler än hälften uppnår inte kraven, vilket är klart under rikssnittet.

Bun ansöker nu om att få ett särskilt statsbidrag för att utveckla den undervisningen.

– Här är integrationspedagogen väldigt viktig, så att vi verkligen börjar när barnen är riktigt små. Den personen är inte på plats än men om ett år hoppas vi se att det också ger en ökad kvalitet, säger Anita Fast (M), förste vice ordförande i nämnden.

”Det är tillfredsställande att det här kvalitetsarbetet börjar ge effekt. Det är oerhört bra att vi går i rätt riktning”, säger Anita Fast (M), förste vice ordförande i barn- och ungdomsnämnden i Laholm.
”Det är tillfredsställande att det här kvalitetsarbetet börjar ge effekt. Det är oerhört bra att vi går i rätt riktning”, säger Anita Fast (M), förste vice ordförande i barn- och ungdomsnämnden i Laholm.

LÄS MER: Resultaten i grundskolan ”katastrofalt dåliga”

LÄS MER: Storbonden har bytt ut stövlarna mot skoluniform

Fler nyheter om Laholm hittar du här

Superlokalt – här får du senaste nytt från ditt område

De senaste lokala bostadsköpen hittar du här