I smittan kan man sätta ett värde på följare

I stället för statsministerns ”solidaritet i praktiken” kikar Region Hallands ungdomskampanj mot en hejdlös individualism när vi alla uppmanas vara vårt bästa ”lagom”.

ANNONS
|

När sociala medier stod i full blom för omkring tio år sedan växte en makrosocial rädsla fram – när kommer vi att nå punkten då vi alla värderar våra liv utifrån tummar som pekar uppåt? Det framställdes som en hägrande dystopi. En oundviklighet i en alltför självförvållat förgänglig tid. Det gestaltades i tv-serier som ”Black Mirror”, i ett avsnitt där det slår slint för Bryce Dallas Howard när hennes karaktärs sociala status sjunker i takt med hennes betyg på en app där folk bedömer varandras värde som människa.

2020 känns inte denna diskussion lika närvarande längre. Inte för att vi inte använder sociala medier lika mycket, och definitivt inte tack vare läkaren och författaren Anders Hansen. Men kanske för att vi människor behöver riktig social bekräftelse eller att vi som kollektiv bara inte orkar bry oss så mycket om samma sak så länge. Kanske som en följd av just sociala medier.

ANNONS

Det är en välsignelse för oss att den tiden är förbi, så att vi återigen kan leva i förnekelse. Men då och då får vi anledning att reflektera över det igen. Som när vi läser om influencern Isabella Löwengrips fallna imperium – eller Region Hallands ”Lagominitiativet”.

För plötsligt känns det otroligt rimligt att sätta ett värde på något utifrån antal gillamarkeringar eller följare. Det blir inte svårare av att initiativtagaren måste vara ärlig med detta nämnda pris.

Lagominitiativet kostade Region Halland 700 000 kronor, en kampanj som riktar sig till ungdomar för att uppmuntra till en ”lagom kul sommar”. Så utifrån detta kan man konstatera att de med totalt 83 följare på två plattformar har fått ett mätbart värde för en följare på sociala medier – i skrivande stund ungefär 8 240 kronor. När jag tittar på mitt eget Instagramkonto med detta i åtanke känner jag onekligen att mitt liv har värde.

Rent semantiskt är kampanjen genial eftersom den är så inkluderande. Att ta svenskans flaggskeppsord ”lagom” och låta dess odefinierbara betydelse styra kampanjens betydelse.

”Stanna hemma om du är det minsta sjuk” – absolut, det är väl relativt tydligt (och det vi fick höra redan i mars från Folkhälsomyndigheten).

ANNONS

”Hångla lagom. Festa lagom. Häng i lagom stora sällskap. Tvätta händerna mer än lagom. Pilla lagom sällan.” – betydligt mer subjektivt och då är det ju lätt. Jag kan bara tala för mig själv, men tveklöst pillar jag lagom. Herregud vad lagom jag pillar. Tack Region Halland.

Den svenska, pseudokritiserade jantelagens poster-ord ska alltså leda ungdomarna genom pandemin genom att uppmuntra till ”lagom”. Detta i en tid då saklig, opartisk, informativ journalistik hyllas på bredare front i samhället än på länge. Folkhälsomyndigheten höll länge dagliga presskonferenser för att ge oss konkreta riktlinjer för hur vi ska agera och konkreta siffror på antal bekräftade fall av covid-19 och döda.

Nu kan man istället gå in och titta på inlägg under hashtaggen #lagomkulsommar för att se hur andra dödliga lever sina liv och då replikera detta för att uppnå en helt obildad bystander-effekt (än så länge finns bara kontots eget material att finna under taggen).

Stefan Löfvens tal till nationen där han uppmanade till ”solidaritet i praktiken” framstår som rena fascismen i jämförelse med Region Hallands ”festa lagom”.

Jag har beställt en t-shirt från kampanjen som säger ”Hångla lagom!” och känner mig genast mer självständig. Den kostade 195 kronor exklusive frakt, men för lite lättillgänglig och kravlös individualism i kristider är det en liten peng. Jag har dock ännu kvar att komma fram till min alldeles personliga definition av lagom. Så efter att ha tagit del av Lagominitiativet är jag nog en större hälsofara än innan.

ANNONS

LÄS MER:Lagom-kampanj ska få unga att ta coronaansvar

ANNONS