Det handlar som ett slag övergångsställen för vilt, ”faunapassager”, vilka förläggs till Lindhult en kort bit norr om Hyltebruk och vid Änghem i Nyarp.
Processen går dock långsamt. Nu ska Trafikverket börja projektera och tidigast 2025 bli det dags att öppna viltstaketet på dessa ställen och sätta upp anordningar – ljussignaler bland annat – för att större vilda djur ska kunna passera så riskfritt som möjligt.
I vintras var en utredning om viltet och väg 26 på remiss hos kommunerna och andra berörda. Grunden för alltsammans är insikten om att den långa viltstängslingen av trafikleden hindrat djurliv från att göra längre förflyttningar.
Fjolårets utredningen föreslog en rad åtgärder längs Nissastigen i Halland, på hela sträckan från Halmstad mot gränsen mot Jönköpings län. Det mest spektakulära var en 15 meter bred bro för djurlivet över Nissastigen, uppsatt vid Moaslätten söder om Oskarström.
LÄS MER:Förslag: Djuren kan få en bro över Nissastigen
Faunabron vid Moaslätten finns kvar i Trafikverkets beslut om slutprojektering. Däremot har den handfull övriga faunapassager i plan som beskrivits i tidigare skisser, plockats bort.
De faktorer som Trafikverket anger för att Lindhult och Änghem fått vara kvar, förutom de ekonomiska prioriteringarna, är statistik över viltolyckor, säkerhetsöverväganden och även en bedömning av den ekologiska nyttan på respektive plats.
Såna här passager för större klövvilt i ett plan på trafikleder är ganska oprövade i Sverige. Trafikverket anger att pågående forskning ska bidra till den projektering som nu startar.
– Vi följer forskningen. Det är fortfarande lång fram tills att vi ska lokalisera faunapassagerna, sa Trafikverkets projektledare Kristina Balot, när HP intervjuade henne i slutet av november förra året.
I sitt yttrande ställde sig Hylte kommun starkt avvisande till faunapassagerna i den form som de presenteras. Detta gjorde man mot bakgrund av sitt motstånd mot den relativt nya hastighetsbegränsningen på Nissastigen mot Gislavad, som nu är 80 kilometer i timmen.
Från politiskt håll har man i stället önskat en upprustning av vägen och högre hastigheter, vilket ger kortare restid för pendlare. Om Nissastigen får vajerräcken som separerar trafiken i två riktningar, då kan man börja funderar på en faunabro; detta var det budskap samhällsbyggnadsnämndens politiker framförde för Trafikverket för några månader sedan.
Fakta: Åtgärder som görs på Nissastigen
Trafikverket har kommit fram till följande åtgärdslista på Nissastigen genom Halland, från norr till söder, vilka rör viltets förhållande till vägen:
Faunapassage i ett plan vid Änghem, strax norr om vägkorsningen i Nyarp.
Faunapassage i ett plan vid Lindhult, utanför Hyltebruk.
Gång- och cykelvägsviadukten vid Ekeryd (Hyltebruk): Viltstängslet dras om så att djuren leds ned ned till viadukten.
Bron över järnväg vid Gustavsberg (Torup): ”Befintligt viltstängsel är trasigt på nordvästra sidan. Säkerställ att viltstängsel ansluter till brokonstruktionen.”
Bron över Kilån (Torup): ”Siktskärm föreslås på bron, vilket förbättrar portens funktion som faunapassage. Förläng viltstängslet vidare söderut.”
Bron över Lillån vid Ivebro (Torup): ”Anslut viltstängslen tätt till bron. Om möjligt ta bort skyddade broräcke på norra sidan. Placering av en siktskärm på bron föreslås, vilket förbättrar portens funktion som faunapassage.”
Bron över järnvägen vid Öllsjö (söder om Torup): ”Leda om stängslet intill porten och anslut tätt mot brokonstruktionen. Åtgärden ger djuren en möjlighet att passera genom porten.”
Bron vid infarten till Fröslida: ”Dra om stängslet så att det sluter tätt mot väg 26. Ta bort stängsel runt av- och påfart på båda sidorna.”
Bro över gång- och cykelväg i södra Oskarström: Flytta ut viltstängsel från broöppningen.
Faunabro vid Moaslätt: 15 meter bred och byggd i betong, omgärdad bland annat av ”biotopytor för kräldjur och insekter”.
Viadukt över transportväg vid Sperlingsholm: Förlängning av viltstaket hit och siktskärm mot vägen, vilket ”förbättrar portens funktion som faunapassage”.
Fakta: Faunapassagerna
Viltstängslet ges en öppning på 30 meter på båda sidor om vägen.
En större yta framför öppningarna röjs fri från buskar och träd, där övervakningskameror sätts upp som ”detekterar” djur som är på väg.
När ett djur av tillräcklig storlek kommer in i den öppna zonen aktiveras ett blinkljus som varnar trafiken på vägen.
På vägen målas också ledlinjer, vilka delvis talar om för bilisten vad passagen exakt är, men också sägs fungera som ”vägvisning” för djuren.
