I år blir orten Kjällsjö i Falkenbergs inland Sveriges regnigaste plats 2020 med 1518 millimeter (onsdagens avmätning). Först på fjärde plats efter Linhult och Bollebygd kommer Torup med 1384 millimeter.
Titeln "Sveriges regnigaste ort" får Torup dock behålla när SMHI tittar på normalvärdet.
– När vi tittar på nederbördsrikaste ort så tittar vi mer på normalvärdena, alltså inte bara på enstaka år utan mer på en längre period som ett antal år, säger Sverker Hellström som är klimatolog på SMHI.
När SMHI slår ut Torups nederbörd på flera år så har orten ett genomsnitt på 1166 millimeter per år. Ett värde som historiskt sett inte hade lett till första platsen då Fröslidas väderstation i Laholm har ett nederbördsgenomsnitt på 1193 millimeter. Denna väderstation lades dock ner 1972 så är därför utanför tävlan.
– Att Halland är så regnigt är naturligt när man ofta har sydväst och syd vindar. De är de fuktiga vindarna från det tomma havet som stiger upp och då blir det mest nederbörd en bit innanför kusten, säger Sverker Hellström.
Det regniga vädret i Halland tror Sverker Hellström har mer att göra med det geografiska förutsättningarna än på grund av klimatförändringar. Däremot tror han det kan ha en påverkan på att vi i Sverige går mot ett varmare klimat.
– Vi går långsamt mot stigande temperaturer vilket gäller hela Sverige. Det här året är det varmaste året som vi registrerat. Varmare luft kan innehålla mer vattenånga som då kan falla ut som nederbörd.
Under året har det varit en halv grad varmare i Sverige än vanligtvis. Vi kan även räkna med varmare vintrar i Halland framöver.
När det gäller sol och värme så var toppnoteringen i Sverige på 34,0° vid Skellefteå flygplats den 25 juni. I Halland så hade Torup 29,9° den 9 augusti, Varberg 31,3° den 17 augusti, Ullared 30,1° den 9 augusti, Kungsbacka Nidingen med 29,0° den 17 augusti och Halmstad 30,3° den 25 juni (data saknas för senare delen av sommaren). Laholm saknar temperaturstation.
Tittar vi rent historiskt på klimatcykler så skulle Halland och Sverige istället gå mot betydligt kallare tider. Efter stenåldern när isen hade smält, så var solen starkare än vad den är idag och vi hade då ett tropiskt klimat i Europa. Däremot hade vi den Lilla istiden mellan 1350 till 1850 då vi i Skandinavien hade 2 grader kallare än idag. Utslaget på tusentals år så går vi mellan olika istidscykler.
– Skulle vi inte haft den här förstärkta växthuseffekten så skulle man kunna tänka sig att vi kanske under ett antal tusen år framåt i tiden skulle närma oss nästa istid eller i alla fall att det skulle börja bli lite kallare, säger Sverker Hellström.
