Stora Enso gör sig av med granskog för massaved

Det är produktiv skogsmark uteslutande med gran, avsedd att bli massaved.

Ett av de större områdena i den stora utförsäljningen är 1 290 hektar skog som kringgärdar Rydöbruk. Det handlar om de äldsta delarna av det skogsinnehav som Hylte Bruks AB (nuvarande Stora Enso Hylte) hade redan i början av 1900-talet. Dessa arealer finns mindre än en mil från Stora Ensos egna tidningspappersbruk i Hyltebruk, vilket dessutom har granved som råvara.

– Marken vi säljer är med gran för massaved som vi bedömer att vi inte har behov av vid våra industrier. Om marken säljs får det exempelvis inga effekter för tidningspappersbruket i Hyltebruk. Marken tillhör inte längre vår kärnverksamhet, säger Carl Norell som är presschef vid Stora Enso Sverige.

Pappersbruket i Hyltebruk har historiskt sett varit den dominerande köparen av gran inom en radie av 10-11 mil från sin anläggning. 2012 köpte Bruket in cirka 1,5 miljoner ton kubikmeter massaved till sin produktion av massa. 2021, efter flera nedskärningar till en kvarvarande tidningspappersmaskin, återstår ett behov av 500 000 kubikmeter. Alltså en tredjedel av det råvarubehov man hade för drygt åtta år sedan.

På nio områden i Halland bjuder Stora Enso via mäklare ut drygt 5 200 hektar skogsmark med ett uppskattat virkesförråd på 801 000 skogskubikmeter, i huvudsak gran.

I sin annonsering anger fastighetsmäklaren Ludvig & Co (fd LRF Konsult) att det är det största markområdet som är i till salu i Sverige just nu.

– Det är mark med bra tillväxt. Dessutom är det bolagsmark; det är inte så ofta det sker affärer med sådan, säger Martin Haraldsson, fastighetsmäklare på Ludvig & Co.

I Sverige finns regler för köp och ägande av skogsmark, vilka tillkommit för att hålla balans mellan privatägd och bolagsägd mark. Det hindrar exempelvis skogsbolagen från att köpa enskilda skogsfastigheter, ifall de inte samtidigt säljer egen mark i motsatt riktning.

Behovet av skogsmark har därför lett till att vissa skogsbolag i nyare tid investerat i mark utomlands, bland annat i Lettland.

– Det kan göra den här marken som vi nu säljer eftertraktad, säger Martin Haraldsson.

Det är också en av anledningarna till att säljaren, Stora Enso, inte gått ut med ett utgångspris för budgivningen på fastigheterna. Martin Haraldsson talar om ett förväntat ”påslag på tjugo procent jämfört med normala priser”.

Två metoder används för prisberäkning på skogsmark. Den ena utgår från markens storlek, den andra från den skog som växer på den.

Mäklaren, Ludvig & Co, beräknar och rapporterar självt om prissättningen av skogsmark i Sverige. Det är stora skillnader mellan norr och söder, vilket gör att ett hektar skog i Halland kan kosta 3-4 gånger mer än motsvarande i Norrbotten.

Ludvig & Co:s prisbarometer för 2019, för södra Sverige, som HP här tillämpar på Stora Ensos utbjudna marker ger följande värderingar för båda alternativen och de 5 218 hektar som det är fråga om:

A) 115 000 kr x 5 218 (areal) = 600 miljoner kronor.

B) 699 kr x 801 000 (skogskubikmeter) = 551 miljoner kronor.

Båda metoderna pekar alltså på ett pris för marken som ligger en bra bit över en halv miljard.

– Ett grundläggande skäl till att vi säljer marken är de rent affärsmässiga. Vi vill ha bra betalt, säger Carl Norell på Stora Enso, som inte vill säga något om vilket lägsta pris som bolaget självt har satt.

Förutsättningarna för en köpare kan variera, enligt anvisningarna som Ludvig & Co presenterar på sin hemsida. Antingen lägger man bud på alltihop och kan då också få det i ett färdigbildat bolag (köparen förvärvar bolaget). Eller så lägger man bud på ett eller flera av de nio områden som marken är uppdelad på. Säljaren värderar sedan buden och avgör hur marken till slut säljs.

Martin Haraldsson uppskattar att hela affären kan avslutas före årsskiftet.

Lennart Hildingsson

lh@hallandsposten.se