Läget såg onekligen mörkt ut när resultatet av gymnasievalets första runda summerades i februari. Söktrycket till Hyltes två kommunala gymnasieskolor hade varit minst sagt svagt.
Fem elever hade valt Vildmarksgymnasiet som sitt förstahandsalternativ, och tio stycken ville få sin utbildning på Traineegymnasiet.
– ”Det här kommer att bli problematiskt.” Det var nog det första jag tänkte, säger Henrik Erlingson (c), kommunstyrelsens ordförande.
Andra meningsskiljaktigheter till trots, var politikerna på båda sidor av blocken överens: det fanns egentligen bara två alternativ. Det första alternativet var att kasta in handduken och lägga ned de kommunala gymnasieutbildningarna.
– Att driva två gymnasieskolor med så få elever kostar alldeles för mycket pengar. Samtidigt var det väl egentligen ingen som förordade en nedläggning, säger Ronny Löfquist, socialdemokratiskt oppositionsråd.
I stället enades man om det andra, och mer offensiva alternativet: att slå ihop skolorna till en och satsa resurser på marknadsförings- och informationskampanjer. Och med facit i hand verkar det ha fungerat.
Vid skolstart har de två gymnasieskolorna, som nu blivit en, 28 anmälda elever. Alltså nästan en fördubbling.
Men trots framgången är Henrik Erlingson ändå inte helt nöjd.
– Det är klart att siffrorna är glädjande, men det gäller att trenden håller i sig. Vi kan inte ligga kvar på de här låga nivåerna hur länge som helst.
Ronny Löfquist är inne på samma linje:
– För att gymnasieskolan ska överleva långsiktigt krävs ett stabilt elevunderlag. Ju fler elever, desto bättre ekonomi och högre undervisningskvalitet.
Kanske finns det också en ljusning vid horisonten. Elevkullarna, som har minskat under flera år, ska från och med 2015 bli större igen.
Samtidigt har antalet gymnasieskolor som slåss om eleverna stadigt blivit allt fler.
– Den finns en överetablering av friskolor i Halland, och det är en förklaring till den situation som Hyltes gymnasieskola befinner sig i. Jag vill ha ett politiskt maktskifte och hårdare regleringar av skolmarknaden, säger Ronny Löfquist.
Inte helt oväntat får han mothugg av Henrik Erlingson:
– Det är ett faktum att det finns fler skolplatser än det finns sökande, men att bara skylla det låga intresset för våra skolor på det fria skolvalet, är att göra det enkelt för sig själv.
År 2011 började antalet barn i grundskoleålder att öka igen efter flera års nedgång.
Under tio år, fram till 2021, väntas antalet barn i årskurs 4–9-ålder öka med 133 000 eller 23 procent.
2000-talets stora barnkullar börjar nu närma sig gymnasieåldern. Antalet gymnasieskolor i Sverige är samtidigt betydligt fler nu än för tio år sedan.
