Vi sparar data i cookies, genom att
använda våra tjänster godkänner du det.

Malin Svan (C) menar att politiken smiter från ansvar då besparingar inom skolans områden inte tas till behandling. ”Vi borde ta besluten”, säger hon. Bild: Lennart Hildingsson/ arkiv
Malin Svan (C) menar att politiken smiter från ansvar då besparingar inom skolans områden inte tas till behandling. ”Vi borde ta besluten”, säger hon. Bild: Lennart Hildingsson/ arkiv

Oppositionen satt tyst i protest då skolans pengar klubbades

Skolan befrias från 2,4 miljoner kronor i extra sparbeting. Politikerna hoppas att statsbidragen istället ska hjälpa upp under året.

Detta fick den samlade oppositionen i barn- och ungdomsnämnden, företrädd av Centern och Sverigedemokraterna, att avstå från att delta i beslutet att anta en detaljbudget för 2021, för skolans verksamheter.

– Majoriteten tar inte ansvar för att det fattas pengar. Det blir istället verksamheten som får sköta det självt, säger Malin Svan (C), ledamot i barn- och ungdomsnämnden.

Hon anger att det inte räcker med de 2,4 miljoner, vilket är skolans andel av det generella sparbeting på 1 procent som styrande Framtid Hylte i december la på alla kommunala verksamheter. Vissa verksamheter, som särskola och fritidshem, gick med underskott under 2020. Dessa underskott på mellan 1 - 1,5 miljoner vardera, hur dessa ska brytas, hanteras inte heller i den detaljbudget som nyligen klubbades av nämnden.

– Vi politiker borde ta besluten om vad som behöver sparas, säger Svan.

Istället för att rösta ja eller nej till detaljbudgeten, valde C- och SD-ledamöterna (M har ingen representant i nämnden) att sitta tysta vid omröstningen. De förde istället in en skriftlig protest till protokollet: ”Eftersom vi anser att det inte finns underlag för att fatta ett realistiskt beslut bestämde vi oss för att inte delta”, skriver de bland annat.

Maria Hedin (S), ordförande i barn- och ungdomsnämnden, är förvissad om att de besparingarna som oppositionen vill ha lagt på bordet, inte behöver genomföras:

– Vi vet att vi kommer att få statsbidrag på åtskilliga miljoner, bland annat för det som kallas likvärdig skola. De täcker exempelvis upp det generella sparbetinget. Vi vill inte först besluta om besparing, för att sedan ge tillbaka pengarna, förklarar hon.

Sparbetingen på 2,4 miljoner finns ändå i teorin nu lagd på förskola och grundskola, utan mer specificeringar än så. Maria Hedin anger att skolförvaltningen har uppdrag, med blick på detta, att se över administration och ledning för att senare kunna föreslå besparingar.

Hon är i sammanhanget medveten om faran att bygga eller finansiera kontinuerlig verksamhet på statsbidrag, som man från år till år inte vet om man får på nytt. I efterhand har man konstaterat att Hylte kommuns skolor som mest under ett år hade 48 miljoner i statsbidrag; pengar som sedan försvann utan att man var förberedd på det.

Detta ledde ju till katastrofunderskotten 2018, som man behövt två år för att ta reda ut, med bland annat mängder av stödpersonal i skolorna som sagts upp.

– Numer har vi betydligt bättre koll på statsbidragen. Vi är inte heller i samma läge som tidigare med många nya barn som kom. Vi följer ekonomin mer noggrant, säger Maria Hedin.

Fler nyheter om Hylte hittar du här

Superlokalt – här får du senaste nytt från ditt område

De senaste lokala bostadsköpen hittar du här