Politikerna i barn- och ungdomsnämnden har efterlyst en utvärdering av hur införandet av mentorer har gått.
En sådan presenterades vid senast sammanträdet; en sammanfattande rapport över en enkät bland högstadieskolans lärare. Enkäten har besvarats av 25 av skolans 40 pedagoger.
Mer än hälften av dessa har svarat att det elevsociala arbetet inte har förbättrats med mentorerna. Detta hävdar framför allt de som jobbat minst tre år på skolan och därmed varit med om förhållanden på skolan innan mentorskapet infördes.
Ett annat mål har gällt en avlastning från lärarna av arbetsuppgifter vilka inte har med undervisning att göra. Där svarar en klar majoritet av pedagogerna att denna avlastning har skett.
Varför det ”elevsociala arbetet” inte gått som man hoppats på förklaras i utvärderingen dels med att begreppet inte klart definierats för de berörda och dels tyder fritextsvaren från pedagogerna på att alltför många arbetsuppgifter lagts på mentorerna.
– Utvärderingen är lite väl smal, säger Centerpartiets Malin Svan. Jag skulle önskat att man också pratat med elever och vårdnadshavare.
Men hon tillägger att skolans rektorer fanns med på sammanträdet och att dessa gav en fylligare beskrivning samt också berättade att man är inne i en utveckling av mentorernas arbete.
Örnaskolans mentorer
Mentorskapet infördes hösten 2018, med fem mentorer på skolan, för att sammanfattningsvis ”stärka tryggheten” för både elever och personal.
Mentorerna skulle konkret jobba med föräldrakontakter, närvarouppföljning, vara med eleverna på rasterna och även jobba med olika projekt kring mänskliga värderingar.
Tidigt i våras diskuterade de ledande skolpolitikerna arbets- och studiemiljön på Örnaskolan, med anledning av att allt fler elever ska få plats i skolmiljön. Centerpartiet föreslog då en utvärdering av systemet med mentorer för att eventuellt se om det kunde förbättras.
