Stenmurarna omfattas av Miljöbalkens och har ett biotopskydd. Vill man ta bort dem krävs ett tillstånd från länsstyrelsen. Det har fastighetsägaren sökt genom att begära dispens från skyddet för de aktuella stenmurarna.
Som argument för rivningen anger han att han behöver skapa ett effektivare gårdscentra och få möjlighet till bra placering av framtida byggnader. Att disponera miljön på annat sätt än det han skissat är ingen vinst för naturvården, förklarar han, eftersom andra biotoper då drabbas istället.
Det handlar två vardera 25 meter långa stenmurar i anslutning till betesmark, vika fastighetsägaren vill schakta bort. Också ett friliggande stenröse i samma miljö. Han tänker schakta bort stenarna från gårdens närhet.
Han vill sätta igång med arbetet efter årsskiftet. Lantbrukaren föreslår inga kompensationsåtgärder för miljön, vilket krävs för att länsstyrelsen ska säga ja till fastighetsägare med stöd av dispensparagrafen.
En parallell till Piggebo fanns i Bohult i Kinnared för ett par år sedan.
En lantbrukare där ville riva en stenmur för att slippa köra så stora omvägar med sin traktor. Inte heller där hade lantbrukaren något förslag på biotopåtgärder i sin ansökan.
Det ledde ändå till en lösning, genom att länsstyrelsen handläggare föreslog att stenarna från den 60 meter långa muren las upp som rösen på några solbelysta lägen på ängsmarkerna.
Det lär, enligt Naturvårdsverket, finnas totalt 16 000 mil stenmur i Sverige.
De kan vara livsmiljö för flera av jordbrukslandskapets växt- och djurarter som exempelvis lavar, mossor, grod- och kräldjur, insekter, spindlar, fåglar och smådäggdjur.
Det generella förbudet att riva gamla stenmurar i odlingslandskapet, vilket är kopplat till Miljöbalken, har tillkommit av naturvårdshänsyn och för att ge de vårdande myndigheterna kontroll över vilka murar som försvinner.
2014 kompletterades biotopskyddet med en bestämmelse om dispens, för de fall då stenmuren hindrar ett aktivt jordbruk från att startas eller vara kvar.
För att få en dispens, vilket handläggs av länsstyrelserna, kan också krävas att markägaren gör någon form av kompensationsåtgärd vid sin gård, vilken bidrar till mångfald eller bevarande av växt- eller djurarter.
