1917 tog en syförening i Hyltebruk som sin uppgift att samla in medel till att bygga en kyrka i den framväxande bruksorten. 1919 gav brukspatron Tham en donation på 25 000 kronor, vilket täckte nästan hälften av byggkostnaderna, och den 17 augusti 1924 stod kyrkan färdig.
Under biskopens invigningspredikan var det förmodligen knökat i bänkraderna – något som kyrkoherde Lindbladh inte vågar hoppas på nu när det är dags för hans predikan, 90 år senare.
– Det hade varit roligt med en fullsatt kyrka, men det tror jag inte på. Däremot kan det nog bli en fin stämning, säger han.
Kyrkan möter fortfarande mycket människor, enligt Bo Lindbladh, men främst vid olika högtider i livet, som vigsel, dop och begravning. Kyrkans arbete med att stötta de ensamma, sjuka och svaga, är också uppskattat enligt kyrkoherden.
– Men det som är kyrkans kärnuppgift, gudstjänsten, har minskat i betydelse för människor. Jag kan tycka att det är tråkigt. Det som konstituerar en församling är gudstjänsten – annars är det ingen församling i kyrklig mening, säger Bo Lindbladh.
