– Det finns mellan 80 - 100 som måste bytas. Det är stolpar i trä som kanske sattes upp redan på 1970-talet och som är i dåligt skick, berättar Paul Gruber, park- och gatuchef hos Hylte kommun.
Nu är det möjligt att byta ut de farliga lyktstolparna redan i år, till följd av att kommunens anslag för investeringar på belysningsnäten femfaldigats.
– I vår investeringsbudget finns nu tio miljoner avsatta under fyra år till gatubelysningen, säger Malin Thydén Kärrman (S), samhällsbyggnadsnämndens ordförande.
Hon anger att pengarna inte bara ska användas till murkna stolpar, utan framför allt till byta ut armaturer och lampor så att man får både energisnålare och mer driftsäker utrustning.
– Det handlar om att byta till LED-belysning.
Bakom de ökade anslagen ligger ett utredningsarbete från Paul Gruber och hans avdelning på samhällsbyggnadskontoret. Längs gator och bostadskvarter finns en brokig flora av lampor, stolpar och övrig utrustning för belysningen. Om det funnits en enhetlig standard någon gång, är den svår att urskilja.
– LED-belysningen kan under rätt förutsättningar ge en energibesparing på femtio procent. Men det finns också andra miljöaspekter. Politikerna har lyssnat på oss, säger Paul Gruber.
Han anger att det exempelvis finns belysningsutrustning kvar där man använder lampor med den farliga metallen kvicksilver och även natriumlampor vilka slukar mycket el.
Också reläutrustning behöver bytas ut, förbättras och till och med göras inbrottssäkra. En del av de större fel på gatubelysningen som varit på senare tid är resultat av skadegörelse.
– De stora avbrotten i Landeryd och Drängsered har berott på att man kunnat öppna belysningscentralerna och göra skada där, berättar Paul Gruber.
Det finns ingen turordning för 4-årsprojektet, för de tio miljonerna. Under det närmsta året finns framför allt de akuta stolparna. Armaturer kommer delvis att moderniseras, ett och ett, i samband med byten av lampor som gått sönder.
– Egentligen behöver man ta rader av gatlyktor på en gång. Det är mer rationellt, säger Gruber och anger att arbetet förmodligen går in i en sådan fas längre fram.
Förmodligen sker då också en sanering av gatubelysning som inte kan anses ha någon viktig uppgift.
– Var folk bor nånstans har ändrats genom åren. Dessutom finns det vid infarter till samhällena upp till trettio stolpar på rad, där det inte finns några hus, som lyser. De kommer vi att överväga att ta bort.
Slocknade lampor får vänta på byte
Enstaka slocknade gatlyktor, i exempelvis ett villakvarter i Hylte, kan få vänta upp till ett halvår innan glödlamporna blir bytta.
Det blir resultatet av en prioritering i driften av gatubelysningen som behandlas politiskt om en månad.
– Det går inte av ekonomiska skäl att åka ut och byta enstaka lampor så fort de slocknat, säger Paul Gruber, gatu- och parkchef i Hylte.
I förslaget till en kommunal gatubelysningspolicy anges att byte ska ske vid två besiktningsperioder varje år, vilka enligt Paul Gruber troligen blir mars och oktober. Då ska den entreprenör, vilken kommunens skriver avtal med från april i år, åka runt och kontrollera alla 3 500 armaturer i Hylte som kommunen äger (Trafikverket har de lampor som finns längs större vägar, vilket för övrigt är totalt sett fler).
Slocknade lampor, som exempelvis sätter övergångsställen och vissa gatukorsningar i mörker ska dock åtgärdas så fort felen uppmärksammats.
– Eller där flera armaturer slocknat på rad. Vi måste prioritera de trafikfarliga felen, säger Paul Gruber.
