Samtidigt har Hylte höga avgifter för vattnet. VA-utgifterna för ett villahushåll i Hylte ligger just nu på 841 kronor i månaden enligt organisation Svenskt vatten, som Hylte är medlem i.
Detta är ett par hundra kronor dyrare än någon av de andra kommunerna i länet. Hylte är 54:e dyrast bland Sveriges 290 kommuner.
Kommunens tätorter försörjs med vatten från sex vattentäkter.
Under 2019 producerade vattenverken från dessa täkter 945 107 kubikmeter dricksvatten. Av detta kunde 542 895 kubikmeter avläsas hos villaägare, hyreshus, industrier och andra kunder runt om i kommunen.
Skillnaden, de drygt 400 000 kubikmeter som fattas av det friska vatten som sändes ut i ledningsnäten, förspilldes genom otäta och vissa fall helt sönderrostade ledningar.
I Rydöbruk hittades exempelvis förra året - av en tillfällighet - en ledning som var helt av och där det uppenbarligen forsat ut i marken under flera års tid. Förklaringen till att läckaget inte upptäckts tidigare var att gjutjärnsröret - från slutet av 1950-talet - var en ändledning till ett obyggt bostadsområde; ingen abonnent fanns drabbad av uteblivet vatten och som kunde slå larm.
Tjänstemän och politiker är medvetna om problemet. Dels återkommer skillnaden mellan producerat och debiterat vatten i VA-boksluten, dels upptäcks återkommande vattenläckage vid tjällossningar och störningar hos abonnenter.
Kommunfullmäktige antog också i mars 2015 en VA-strategi. Vad gäller målet för vattenförsörjningen säger den bland annat att läckaget måste minskas för att på sikt vara nere på 12 procent, som då var ett rikssnitt gällande läckage. Hylte ligger idag på 42 procent som läcker ut ur rören.
– Det är alldeles för mycket. Vi är medvetna om problemet, säger Carolina Storberg, VA-chef i Hylte.
Omfattningen av detta beror, förklarar hon, på att större delen av nätet - 13 mil huvudledningar och 2 mil serviceledningar - grävdes ned under 1950-talet och ledningar och ventiler har nått en kritisk ålder då de går sönder.
Läckaget i Hyltes vattenledningar har också ökat över senare tid. 2013 var andelen läckande vatten betydligt lägre, 26 procent.
I årets budget finns endast 400 000 kronor till byte eller renovering av ledningar. De har använts i huvudsak till relining av 700 meter gjutjärnsledningar i Nittebo i Hyltebruk. Under större delen av 2019 var det investeringsstopp och då gjordes inget mer än att laga upptäckta läckor, utöver den då pågående stora satsningen med att koppla samman Rydöbruk med Torups VA-nät.
Insatserna går långsamt. Enligt siffror sammanställda på VA-kontoret har sedan året 1998 endast drygt en tiondel (11 procent) av de 13 milen huvudledningar från 50-talet lagts om; Med denna hittillsvarande takt tar det alltså 200 år att slutföra jobbet om det i slutänden då ens finns kvar något i marken av rören.
För kunna komma ifatt, enligt Carolina Storberg, behövs betydligt större belopp avsättas i investeringar på renovering eller nya ledningar än vad som görs idag.
– Ett problem i sammanhanget, säger Carolina Storberg, är också att vi i Hylte inte har egen personal som kan jobba med ledningsarbeten. Varje gång något ska göras måste det upphandlas bland entreprenörer. Det är en process som framför allt tar tid.
Nu har kommunens revisorer börjat knorra över slöseriet med vatten. Åtgärder behöver sättas in, menar de. Det är en av anledningarna till samhällsbyggnadsnämnden för 2021 begärt 4,6 miljoner till ledningsförnyelse i sin investeringsbudget.
HP fortsätter granska
I några kommande artiklar kommer Hallandsposten att fortsätta skriva om Hylte kommuns vatten. Vad kostar de 400 000 kubikmetrarna som spills ut varje år? Revisorernas kritik redovisas och vi kommer också att beröra säkerhetsrisker runt vattenförsörjningen till Hylte kommuns tätorter.
