Klimatfokus. Med i projektet är Malin Thydén Kärrman (S), Elisabeth Falkhaven (MP) och miljöstrateg Bitte Rosén Nilsson med Bo Tengnäs samt Caroline Weidbo och David Hirdman från SMHI.
Klimatfokus. Med i projektet är Malin Thydén Kärrman (S), Elisabeth Falkhaven (MP) och miljöstrateg Bitte Rosén Nilsson med Bo Tengnäs samt Caroline Weidbo och David Hirdman från SMHI.

Hylte testkommun för klimatanpassning

Som en av elva små och medelstora kommuner deltar Hylte i ett SMHI-projekt för att ta fram en webbaserad ”lathund” för klimatanpassning.

ANNONS
|

– Vi är en testkommun för ett material som SMHI tagit fram och ska hjälpa de små och medelstora kommunerna att komma igång med sitt klimatanpassningsarbete, förklarar Bitte Rosén Nilsson, miljöstrateg vid Hylte kommun.

Deltar gör kommuner från Skåne upp till Västernorrland.

– Hylte var en favorit från början när vi gick ut med möjligheten att lämna in ansökan. Det gällde att ha som mest 50 0000 invånare och ha gjort en inventering i anpassningsproceduren, säger David Hirdman, klimatexpert från SMHI som i torsdags höll ett föredrag för allmänheten på Forum i Hyltebruk inom ramen för projektet.

ANNONS

– Vi har valt ett brett spektrum av olika kommuner som kommit olika långt i sitt utvecklingsarbete för att hitta olika utmaningar.

På Hylte kommun är förhoppningarna stora att kunna dra nytta av projektet.

– Det gäller att ha fokus på de här frågorna från början och utnyttja SMHI:s kartor och tabeller för att hitta våra svagaste punkter och identifiera och prioritera åtgärder, fortsätter Bitte Rosén Nilsson.

– Vi får ”hemläxor” från SMHI att jobba igenom och göra kartläggningar och lite till.

Det handlar både om att ta fram det digitala verktyget och att ta reda på hur Hylte kommun ska jobba vidare med de här frågorna till februari 2018, då projektet tar slut.

Det är värdefullt att lära av varandra. Det är inte ett medel som funkar för alla. Här tar Hylte på sig att dela med sig till andra kommuner, säger Mallin Thydén Kärrman (S), ordförande i samhällsbyggnadsnämnden.

– Vi hjälper SMHI att utvärdera verktyget och sen gör vi klimatanpassningen på vårt sätt.

ANNONS

Att arbeta med temaår kan innebära att man tar en fråga i taget som försurningsfrågan, energifrågan, vattenfrågan och va-frågan.

– Det blir inget springande på alla bollar, det gäller att fokusera.

Klimatanpassning är inte gjord i en handvändning.

– Var är vi sårbara, äldrevården när det är värmebölja eller när Nissan svämmar över? Var behöver vi först sätta in åtgärder?, ger Elisabeth Falkhaven (MP) som exempel.

– Vi måste arbeta med att minimera utsläpp av miljöstörande gaser som gör att jorden blir varmare. Det går fortare än man kunde tro.

ANNONS