Det är innebörden i ett yttrande till regeringen, som antogs av kommunstyrelsen under tisdagen.
Både Laholm och Hylte fanns först med på en så kallad ”bruttolista”, av 55 kommuner med förutsättningar för att få ett servicekontor. I en ny gallring har Hylte sållats bort, medan Laholm är kvar. Till Laholms fördel räknas ett större antal invånare som kan ta del av kontorets tjänster. Då har Finansdepartementet också räknat in de som bor i de nordöstra delarna av Båstads kommun.
Men, förklarar Hylte i sitt remissvar, de socioekonomiska förutsättningarna för Hyltes befolkning är betydligt sämre än i Laholm och övriga Hallandskommuner. I yttrandeförslaget målas Hylte snarligt innehållet i ett reportage HP om ”fattigdomen” som publicerades för drygt en vecka sedan.
Man trycker bland annat på den stora andelen Hyltebor som saknar jobb och skriver: ”Hylte är den kommun i Halland som har högst andel arbetslösa. I december 2020 var arbetslösheten totalt 11,4 procent (jämfört med snittet i Halland på 7,2 procent). Bland utrikesfödda var arbetslösheten 27,6 procent och bland unga var den 13,4 procent.”
– Vi skriver inte att det är fel att Laholm valts ut, men tycker att Hylte också borde ha ett kontor, säger kommunstyrelsens ordförande Ronny Löfquist (S).
Frågan har såpass stort värde för Hylte, förklarar han, att man redan framfört sina argument vid en enskild träff med civilminister Lena Micko (S).
– Jag är inte nöjd med slutförslaget. Situationen i Hylte, i relation till att man lagt ned arbetsförmedlingen här, är inte bra. Staten måste vara med och ta ett ansvar.
Förutom den sociala situationen i kommunen framhåller Ronny Löfquist det förhållandevis långa avståndet mellan Hyltebruk och Halmstad, där närmsta arbetsförmedlings- och försäkringskassekontor exempelvis finns.
– Man kan säga att vi väl kvalar in, säger han.
