Hylte har bland de bästa pengareserverna i Sverige

Nationell statistik över kommunernas resultatutjämningsreserver, som har sammanställts av tidningen Dagens Samhälle, visar att Hylte har en bra krockkudde i kristider. Hyltes pengareserv på 71 miljoner kronor placerar kommunen på nionde plats i hela Sverige.

– Det är en trygghet vi har skapat åt oss själva för att slippa göra panikåtgärder, säger Ronny Löfquist (S), kommunstyrelsens ordförande i Hylte kommun.

Statistiken grundar sig på den resultatutjämningsreserv som kommunerna redovisade i sitt bokslut för 2019 och är aktuell fram till dess att ett nytt bokslut presenteras i början av nästa år.

Budgetarbetet pågår för fullt och vid novemberfullmäktige ska Hylte kommuns budget för 2021 klubbas. Majoriteten Framtid Hylte kommer i sitt budgetförslag, som presenteras i nästa vecka, ta ställning till om man ska använda sig av pengareserven eller inte under nästa år, för att komma till rätta med kommunens svajiga ekonomi.

”Vi kan slippa göra besparingar”

– Vi har ett minst sagt bökigt ekonomiskt läge, så är det ju. Då finns det en palett av åtgärder, resultatutjämningsreserven är ett sätt. Reserven är resultatet av en ansvarsfull ekonomisk politik från 2014 och framåt som gör att vi har en stark reserv i förhållande till antalet invånare. Att nyttja reserven under ett enskilt år gör att vi kan slippa göra besparingar eller slippa höja skatten, även om det inte går att utesluta att de två åtgärderna blir aktuella också. Det har vi varit väldigt öppna med, säger Ronny Löfquist och tillägger:

LÄS MER:Coronakrisen slår hårt mot kommunens ekonomi: ”Kan bli en skattehöjning 2021”

LÄS MER:Fortfarande miljonunderskott i kommunens prognos

– Jag kan tänka mig att använda av reserven ett enskilt år, men att budgetera långsiktigt med ständiga tillskott ur reserven håller inte. Det skulle innebära att vi egentligen går minus.

Hur har Hylte kommun lyckats samla på sig 71 miljoner kronor?

– Det är överskott från tidigare år som vi har sparat i ladorna. Kommunen ska helst gå plus med två procent varje år, vilket motsvarar ungefär tolv miljoner kronor. Men under flera år hade vi resultat på 20-25 miljoner och då stoppade vi undan 10-12 miljoner varje år, säger Löfquist.

2015 lade Hylte kommun undan cirka 30 miljoner, vilket var möjligt genom en engångssumma man fått från staten under flyktingkrisen.

För att använda av reserven, krävs det inte att det kan kopplas till lågkonjunktur?

– Jo, definitivt. Det finns i lagstiftningen, regelverket säger att vi får använda reserven ett år när skatteintäkterna sjunker i förhållande till tidigare år. 2020 och 2021 är sådana år. Systemet är byggt för en sådan kris som coronakrisen är. Vi har även egna riktlinjer, fattade av kommunfullmäktige, som styr hur vi får använda oss av pengarna.

Hyltes pengareserv är något starkare än Halmstads, räknat utifrån kommunens befolkningsmängd. På topp 20-listan finns hela fyra av sex halländska kommuner med: Hylte (plats 9), Halmstad (plats 10), Falkenberg (plats 13) och Varberg (plats 14).

TEXT

Isabel Bark

ib@hallandsposten.se