Han leder ett forskningsprojekt på Högskolan i Halmstad som undersöker mängden plast i Nissan och den konstgjorda Jakobs sjö utanför Hyltebruk. Han noterar att det visserligen finns stora variationer i sedimentet kring Jakobs sjö, men att det fortfarande rör sig om stora mängder plast.
– De flesta partiklarna är lättare än vatten och flyter. Det finns betydligt mindre plast i bottensediment, under sjön, än i strandsediment. Strandsediment har den största delen plast och det är vattnet som tar dem dit. Det är så mycket att det måste ha pågått i flera år, berättar han.
”Kommer från flera källor”
I projektet, som SVT berättat om tidigare, har teamet även undersökt hur stor del av plasten som finns i sjön Bolmen och ån Lagan. Där har de fått helt andra resultat än i Jakobs sjö. Medan de runt Jakobs sjö har hittat att över 50 procent av vikten på partiklarna i sedimentet bestod av plast visar samma siffror runt Bolmen och Lagan på under en procent plast i sedimenten.
Sannolikt kommer partiklarna från fler än en industri längs med Nissan.
– Jag tror att det kommer från olika källor men en betydande del av det som kommer från Nissan och Jakobs Sjö är plastpellets som vi tror att de kommer från samma källa. Resten kan komma från olika källor, för det finns andra typer av plast, säger Matyas.
Länsstyrelsen bevakar ärendet
HP berättade hösten 2019 om att plastartiklarna hittats i Nissan och i dammen Jakobs sjö utanför Hyltebruk. Länsstyrelsen i Halland berättade då att myndigheten håller ett öga på frågan, ett svar som är snarlikt i dag.
– Vi är medvetna om att det finns plast där och vi kollar på om det kommer från någon av verksamheterna som vi har tillsyn på, säger miljöhandläggare Isabell Fritiofsson.
Matyas Baan menar att det finns flera risker med plastpartiklarna. För att tydliggöra problemet tar han upp två exempel.
– Vissa av de här plastpartiklarna innehåller kemikalier som kan vara giftiga, några kan också vara cancerogena. Det är svårt att veta vad de innehåller eftersom det är industriella hemligheter, säger han och fortsätter:
– Plast kan också binda till sig tungmetaller. Om det finns en viss koncentration av tungmetaller i vattnet kan plasten binda ämnena och koncentrationen kan bli flera tusen gånger högre i plasten. Om ett djur eller människa äter plasten kan man få i sig tungmetaller som är väldigt giftiga.
”Påverkar inte bara Halland – utan världen”
Innan Matyas och hans forskningskollegor vill gå vidare med förslag på åtgärder ska de undersöka de sista proverna från sedimentet de tagit. Men klart är att de ser allvarligt på proverna de redan tagit och plasten de hittat i Nissan och Jakobs sjö.
– Om man bara pratar om Jakobs sjö så vet vi att folk fiskar efter fisk och skaldjur, även om det är förbjudet. Vi vet inte hur mycket tungmetaller som hamnar i fisk och skaldjur. Det kan vara en riskfaktor. Men det kan också vara en riskfaktor för djuren som bor där, säger han och avslutar:
– Och i det stora påverkas självklart Nissan. Vi tror också att plasten kan hamna hela vägen ut i havet och då bidrar vi till plastmängden i hela världen. Det här påverkar inte bara Jakobs sjö, Halland och Sverige utan faktiskt hela världen.
