Maten görs sedan en månad tillbaka i ordning i provisoriska köksbaracker, vilka är klassade som mottagningskök och inte gjorda för tillagning av mat.
– Det är nästan bara pannkakor med lingonsylt. Något fläsk serveras inte, utbrister Esther Bohman, elev i årskurs åtta, när HP pratar med henne, Signe Hägglund och Denise Lindvall.
Trion ingår i högstadieklassernas matråd och de beskriver hur matsituationen har försämrats på två sätt. Dels har maten i sig blivit sämre, i den meningen att den är sämre tillagad, torftigare och att utbudet av mat för exempelvis vegetarianer och glutenintoleranta dragits ned. Dels är matsituationen stressigare och människor trängs.
– Mattanterna bär heller inga skydd som hindar coronan. Det känns otryggt, Köerna till matservering har blivit längre och går ibland ut i korridoren, berättar Signe Hägglund.
Kritiken har vuxit och breddats under den senaste veckan. Kostchefen hade onsdags ett möte med representanter från alla högstadieklasser. Från lärarhåll kommer protester, framför allt för att matsalen inte känns coronasäker.
Matsituationen på Örnaskolan - där cirka 600 elever äter varje dag - betraktas nu inom Hylte kommuns krisledningsgrupp som ohållbar:
– Det måste till en lösning, säger Anna Roos (C), oppositionsråd som ingår i krisgruppen.
För att inte matsalen ska bli en smittkälla för viruset bör man, menar hon, överväga att mat körs ut till klasserna på Kråkbergsskolan. Så som det också gjordes fram till att skolköksombyggnaden sattes igång. Det handlar om 150 elever därifrån.
– Eller så ska man se till att det finns fler vuxna som ser till att det är lugnt i matsalen, tillägger Anna Roos.
En effekt av nuvarande tillstånd är att lärarpersonal sluta äta pedagogiskt lunch med sina elever.
– Jag har tidigare gjort det för att jag tycker det är ett bra tillfälle att sitta och prata med eleverna också om sånt som inte bara handlar om undervisningen, berättar Sven Torhall, lärare på högstadiet.
Men sen trängseln ökade slutade han.
– Jag tycker det är alldeles för många personer på samma plats.
Sven Torhall märker att elever också slutat äta lunch och påpekar att det leder till sämre studieprestationer, eftersom eleverna blir trötta och tappar koncentrationen på eftermiddagen.
Elevernas matråd hade redan 25 september ett möte med kostchefen och framförde då sin kritik. De exemplifierade proteinbristen med att det en dag endast serverats pannkakor, vilka dessutom var, som Signe Hägglund beskriver det, ”stenhårda” och inte som de brukar.
– Då blev hon aggressiv och sa att det visst finns proteiner i dem, eftersom de innehåller ägg.
Tjejerna beskriver också att man nu använder engångstallrikar och -bestick, vilket inte fungerar så bra.
– Är maten hård går platsgafflarna och knivarna sönder. Det går knappt att äta. Mat som blivit över och tallrikar slängs i samma säck. Det är ingen återvinning, säger Esther Bohman.
För egen del har både Signe Hägglund och Denise Lindvall slutat att äta i matsalen. Signe tar istället med sig en lunchportion hemifrån varje morgon.
Charlotte Karlsson, som är kostchef inom Hylte kommun, förklarar att matlagningen förändrats som ett resultat av den stora ombyggnaden av storköket, som inleddes under senare halvan av oktober. Tidigare kunde man laga mat utifrån ett brett utbud av råvaror.
– I modulen har vi tillgång till ett mottagningskök och kan då endast hantera hel- och halvfabrikat. Vi kan inte laga mat från grunden i samma omfattning som vi normalt gör.
Charlotte Karlsson säger att det är ”tråkigt” att eleverna nu upplever maten som torftigare. Hon förklarar att köket tvingats sluta hantera exempelvis köttråvaror som man gjorde tidigare, eftersom det inte går att tillaga kött i de provisoriska lokalerna.
– Vi har istället alternativa proteinkällor såsom quorn och soja. Vi serverar också kyckling och fisk som vi har köpt färdigtillagat.
Vad gäller trängsel, köer och coronaskydd i matsalen hänvisar hon till skolförvaltningen.
– Vi hjälps åt att förebygga smittspridning. Dock ligger huvudansvaret för detta hos skolan.
